Jag får ofta olika frågor om tovning och har därför plitat ihop nedanstående text om tovning, grundläggande tekniker och några vanliga begrepp.
Bra att veta
Att det går att tova ull beror på att ullfibrerna har små epidermisfjäll som kan haka i varandra. Dessa fjäll är vända mot fiberns (ullstråets) topp. När fibrerna ligger åt samma håll (som de gör på fåret) händer inte så mycket, men när fibrerna ligger åt olika håll kan fjällen haka i varandra. Det är just denna egenskap man utnyttjar när man tovar. Tovning går helt enkelt ut på att man på olika sätt bearbetar ullen så att fibrerna vandrar in emellan varandra och fjällen hakar i varandra, så att man får en sammanhängande filt av ull.
Ull från olika fårraser har olika tovningsegenskaper. Våra nordiska lantraser har generellt sett ull som är lätt att tova, medan ull från utlänska köttraser är svårare att tova och lämpar sig bättre till t.ex. stoppningsull.
Våttovning
Våttovning är det traditionella sättet att tova på och som namnet antyder så jobbar man då med blöt ull. I princip går det till så här:
1) Ullen (oftast kardad) läggs ut i flera lager ovanpå varandra med fibrerna i olika riktningar. Huvudregeln är att flera tunna lager är bättre än färre och tjocka, just för att få en hög andel korsande fibrer (i motsats till fibrer i samma riktning).
2) Ullen blöts ned och man pressar försiktigt ut luften så att fibrerna får kontakt och all ull blir genomfuktig. Varmt vatten och såpa/tvål (som är basiskt) öppnar upp fjällen och underlättar tovningen.
3) Fibrerna gnuggas mot varandra, först försiktigt och sedan mer hårdhänt, tills ullen börjar hänga samman och bilda filt.
4) Filten bearbetas mer och mer hårdhänt, för att få den att krympa på bredden och längden och bli tätare/tjockare. Detta steg kallas ofta för valkning.
5) Om man har använt såpa/tvål är det viktigt att skölja ur det tovade alstret ordentligt. Det kan gärna ligga i kallt vatten någon timme med en skvätt ättika (eller något annat surt) som neutraliserar det basiska och sluter fjällen på fibrerna.
I norden har vi traditionellt tovat med såpvatten och bearbetat ullen på en tovningsbräda (en gammaldags tvättbräda eller en särskild tovningsbräda av trä). Man tovade antingen platta stycken som sedan kunde klippas och sys ihop till kläder, eller så arbetade man fram runda föremål utan sömmar.
I Asien och Turkiet har man istället tovat stora stycken (till t.ex. mongoliska tält och mattor) genom rullning. Den utlagda och blötta ullen rullas då upp på eller i ett stödjande material och rullas sedan. Mindre rullar kan rullas med handkraft och större kan dras längs marken.
Nåltovning
Nåltovning är en sentida uppfinning, som uppkom inom industrin på 1950-talet och först under 1980-talet som redskap och metod inom konsthantverk. När man nåltovar tovar man torr ull med en speciell tovningsnål med små hakar längs spetsen. När man sticker in nålen i ullen fastnar fibrer och dras med, men inte när man drar tillbaka nålen. Genom att sticka (pricka) ullen otaliga gånger tovas den ihop. Nålen är både vass och lätt att bryta av, men man har en helt annan kontroll på ullen och andra möjligheter, särskilt vad gäller detaljer, när man nåltovar jämfört med våttovar.
Olika begrepp
Ullens egenskaper samt dess beredning och användning är en hel vetenskap och det finns väldigt många olika ”recept” för hur man tovar. Jag har också insett att det finns en viss begreppsförvirring. En vanlig uppfattning är att tova och filta är synonymer för det första steget när ullen börjar tova/filta ihop sig (kallas felting på engelska) och att valkning är den senare processen när den filtade ullen krymper (kallas fulling på engelska). Andra menar att filtning och valkning är synonymer (vilka även används som begrepp för krympning av stickade ylleplagg i tvättmaskin) eller att alla tre begrepp är synonymer. Sedan läste jag någonstans att filta är ett begrepp som framförallt används i södra Sverige och att tova är ett norrländskt ord, medan valka kan komma från mellansverige och vara förknippat med tillverkningen av vadmal. För skojs skull slog jag upp orden i Svenska akademiens ordlista:
Tova – knippe av hoptrasslat garn eller hår, göra tovig.
Filta – bereda till filt, tova ihop sig.
Valka – knåda eller stampa kläde.
I slutändan spelar det kanske mindre roll vilken benämning eller metod man använder, bara man bearbetar ullen på något sätt. Det är ju trots allt slutresultatet som visar om man lyckades tova/filta/valka ullen eller inte.
Några slutord
Jag gör inga anspråk på att vara någon expert på tovning. Jag har läst och diskuterat med andra och provat mig fram med olika tekniker, ulltyper och redskap. Jag lär mig fortfarande nya saker hela tiden – och det är en stor del av tjusningen. Men det jag framförallt vill förmedla är att tovning är vansinnigt kul och det behöver inte alltid vara så svårt som det låter. Testa så får ni se! 🙂
Min kreativa sida 
Jösses vad jag blev sugen på att prova ! Kanske att man borde skaffa dom där fåren iaf 🙂
Kul! Får är underbara djur med underbar ull! 😊
hej finns det någon film på hur man kardar ,från början och hela vägen…?
Det finns massor av filmer på You Tube. Prova att söka med termer på engelska, som ”How to prepare wool fibre / card batts / use a drum carder / hand carders”.
Hej! Fantastiskt fina löv du gör. Har du tovat ihop ”en tjock filt” och sen skurit ut ett löv eller har du nån slags form att lägga ullen i? Vill verkligen lära mig. Har läst vad du hsr skrivit, intressant och lärorikt.
Hej! Så roligt att höra att du blir inspirerad att lära dig! 😊 Jag använder ofta en mall utklippt av skumplast och lägger ut ullen på det. Bara så att jag har nåt att följa, särskilt om jag vill göra flera i samma storlek. Viker ullen vid kanten på mallen. Sedan kan ju just löv vara lite olika i formen och det är en del av charmen. 😉
Vart köper du din underbara ull??
Jag har egna får, men har även köpt en hel del ull lokalt från andra fårägare och på evenemang som Ull SM på Wålstedts i Dala-Floda och Fårfesten i Kil.
FB-gruppen Ullförmedlingen är ett bra ställe att komma i kontakt med fårägare som säljer ull. Om du vill köpa tvättad och kardad svensk ull så finns det att beställa från t.ex. Åddebo Ull som har en webbshop.
Utländsk ull (som merino, Shetland mm) köper jag från World of Wool i England, som även har ett bra sortiment av andra fibrer (silke, bambu, soja mm) som är kul att använda i tovning och syrafärger att färga ull med.
Jag har torrtovat sittunderlägg . Behöver de tvättas efter ? Jag har gjort lite mönster i färgat ull på är rädd att de ska färga av dig om man sitter på dem med ljusa kläder. Finns det någon fördel med att tvätta dem? Vill inte att de ska krympa. Det är tjocka och fina tänker göra fler.
Hej! Om du är nöjd med fastheten och inte vill krympa dem mer ser jag ingen anledning att tvätta dem. Färgad ull brukar inte färga av sig, men det beror kanske på hur den är färgad och med vad. Du kan ju prova med att gnugga ett vitt tyg mot ullen.
Hej! Har tovat underbara ullfällar efter din beskrivning. Nu hittar jag den inte. Varför? Skulle verkligen gärna läsa den igen.
Hej! Alla inlägg finns kvar på bloggen, så jag kan inte svara på varför. Men skulle tro att det är denna du söker:
https://zararooke.com/2015/08/21/hur-man-tovar-en-fall-av-raull/
Du kan även söka (i sökrutan) på tovade fällar. Jag har gjort flera inlägg om det, men länken ovan är nog den med tydligast beskrivning.
Hej!
Vilken inspirerande sida! 🙂
Har du erfarenhet av att tova av ull från gutefår, funkar det?
Hur ren måste ullen vara från hö/halm?
Funkar det att tova av ull med kortare hårstrån eller måste det vara långa fina strån (proffsklippt)?
/Anna
Tack! ☺️
Det går absolut att tova ull från gutefår! Har inte provat själv, men pratat med folk som gjort det och har klämt på några gutefällar. De har en blandning av mjukare bottenull och grövre täckhår och särskilt äldre djur kan tydligen ha en del märghår. Märghår bryts lätt och är svåra att tova fast (de smiter iväg och lossnar från det som är tovat). Men både bottenullen och täckhåren borde ha bra tovningsförmåga.
Vad gäller skräp i ullen så handlar det ffa om hur mycket tid du vill lägga på att rensa ullen och hur mycket/lite växtmaterial du vill ha i slutprodukten. Halmstrån är enkla att plocka bort – tusentals gräsfrön eller småbitar av ett torkat löv är besvärligare. Om du ska tova ett tjockt sittunderlag gör det kanske inte så mycket om det finns en del växtmaterial kvar – men om du tovar en hatt kanske du stör dig mer på det. Allt är relativt.
Det går att tova även relativt korta fibrer, men s.k. dubbelklipp (där man tagit ett omtag vid klippningen för att jämna till där man missat lite) kan vara bra att försöka plocka bort. Om inte annat så blir det tovade alstret onödigt sticksigt om du har en stor andel korta klipp – det är de klippta ändarna som sticks.
Lite mer om rensning och fortsatt beredning av ullen finns här: https://zararooke.com/2015/02/15/fran-far-till-kardflor/
Lycka till!
// Zara
Jag älskar att torrtova, gick en kurs i oktober och nu kan jag inte sluta.