En nunotovad väst av nålfilt och sidentyg

A NUNO-FELTED VEST WITH PRE-FELT AND SILK (English translation in italics in the text below)

Vi har inte haft så många riktigt varma och soliga dagar i Jämtland, men en dag var både varm och nästan vindstilla. Då gäller det att passa på! Jag behövde en stor arbetsyta (större än köksbordet) för att kunna lägga ut nålfilten av merino och silke som jag köpt från Skovmose by hand. Med flera bord, bordskivor, brädor, två bockar och en stor vaxduk lyckades jag bygga ihop en funktionell yta som kändes mycket mer inbjudande än köksgolvet. Nålfilten var ursprungligen 120 cm x 100 cm, men jag kunde töja ut den på längden till ca. 110 cm x 180 cm.

We have not had all that many warm summer days here, but one day was actually both warm and almost without wind. So, I quickly decided to make the most of it. I needed a large working space (larger than my kitchen table) to make something with the merino-silk prefelt i bought from Skovmose by hand. Using several tables, loose tabletops, wooden boards, two trestles, and a large plastic tablecloth, I managed to build a functional surface that felt much more inviting than my kitchen floor. The prefelt was 120 cm x 100 cm, but I managed to stretch it lengthwise to about 110 cm x 180 cm.

Äldsta dottern hjälpte mig att fukta ullen och jag la på former klippta av ett tjockt bomullstyg. Sedan fick båda barnen och min mor hjälpa till att lägga på sidentyget – i lätt bris är det en fördel att ha en person i varje hörn av tyget…

My eldest daughter helped me moisten the wool, and I placed out shapes cut from a thick cotton fabric. Then both my daughters and my mother had to help me lay out the silk fabric – in a light breeze there is an advantage of having a person in each corner of the fabric…

Därefter vidtog sedvanlig tovning – och när det handlar om att leka med vatten och såpbubblor, knåda och kasta så hjälper gärna yngsta dottern till.

After that came the usual felting – and when it comes to playing with bubbles, kneading and throwing, my youngest is eager to help out.

När vi med  gemensamma krafter lyckats krympa ner det till ca. 90 cm x 150 cm tog jag fram provdockan och klippte till två ärmhål och fortsatte forma tyget på provdockan.

When we had managed to shrink it down to about 90 cm x 150 cm, I took out my mannequin, cut out two armholes and continued to shape the fabric on the doll.

Det blev en väst av enklare modell (i princip en rektangel med två hål för armarna), men jag är oerhört nöjd med strukturen i det fasttovade siden tyget och effekten av bitarna av bomullstyget mellan ullen och sidentyget. Insidan av västen är också otroligt mjuk och vacker med sitt inslag av silke. 

It turned into a simple vest (strictly speaking, just a rectangle with two armholes), but I am really pleaed with how the silk fabric scrunched up from being felted into the wool, and the effects of the pieces of cotton fabric between the wool and the silk fabric. The inside of the vest is also increadibly soft, and pretty with its silk fibre elements.

Och om jag inte använder den som väst så vill min yngsta ha den som klänning. 😉

And if I don´t use the vest myself, my youngest wants to use it as a dress. 😉

Annonser
Publicerat i Textil, Tova, Ull | Märkt , , , , | 6 kommentarer

Nunotovning – provlappar av nålfilt och sidentyg

NUNO-FELTING – SAMPLES OF PREFELT AND SILK FABRIC  (English translation in italics in the text below)

Fårfesten i Kil köpte jag bl.a. mörklila nålfilt av Christina Skovmose (Skovmose by hand) och ett stycke sidentyg, som jag ännu inte gjort något av. Den väldigt mjuka nålfilten av 80% merino och 20% silke finns att köpa via hennes webbutik och Christina förklarar också på sin hemsida hur hon brukar dra ut (glesa) nålfilten på längden när hon använder den. Eftersom jag aldrig har tovat med nålfilt av merino tidigare kändes det säkrast att börja med en provlapp. Jag klippte ut en bit på 15 cm x 15 cm och testade att sträcka ut den både på längden och bredden till 20 cm x 20 cm.

At the Sheep Festival in Kil, I bought dark purple prefelt from Christina Skovmose (Skovmose by hand) and a length of silk fabric, which I haven´t made anything with yet. The soft prefelt, 80% merino and 20% silk, can be bought from her web-shop, and she also explained how she stretches the prefelt lengthwise when she uses it herself. As I have never used merino prefelt before, I decided to make a sample first. I cut out a 15 cm x 15 cm piece, and stretched it both lengthwise and sidewise to 20 cm x 20 cm.

Som jämförelse ville jag också testa en annan nålfilt av merino som jag heller inte provat tidigare. Jag klippte ut två bitar på 15 cm x 15 cm, och stäckte ut den ena till 20 cm x 20 cm. Skillnaden blir tydlig när man håller den mot ljuset och den här nålfilten ser ut att vara gjord av kortare fibrer jämfört med den jag köpte av Christina.

As a comparision, I also wanted to try another merino prefelt that I hadn´t used either. I cut out two pieces, 15 cm x 15 cm, and stretched one of them to 20 cm x 20 cm. The difference is obvious when held up to the light, and this prefelt looks like it has been made with shorter fibres compared to the one I bought from Christina.

Och när ändå höll på gjorde jag även en provlapp av enbart kardad/kammad merino (det som säljs som tops), två tunna lager i olika fiberriktningar. På vardera provlapp la jag på en bit sidentyg, och sedan tovade jag alla fyra lappar på samma sätt.

While I was at it, I also made a sample with merino tops, two thin layers in different fibre directions. A added a piece of silk fabric to each sample, and felted all four samples the same way.

Man kan inte annat än att bli lite förälskad i nålfilten av merino och silke. Den är riktigt mjuk med vacker lyser från silket, och jag fascineras av att man kan tova något så tunt som ändå håller ihop. Det blev en liten gles fläck, men då den ligger på baksidan av tyget gör det faktiskt ingenting. För att vara på den säkra sidan kan man ju också följa Christinas råd och bara dra ut nålfilten på längden.

I think I have fallen in love with the merino and silk prefelt. It really is very soft with a nice shine from the silk, and I am fascinated by how you can felt something so delicate that still holds together. There was a small thin patch, but as it is behind the fabric it really doesn´t matter. However, to be on the safe side, it´s probably good to actually follow Christina´s advice and only stretch the prefelt lengthwise.

Den andra nålfilten klarade sträckningen sämre, såvida man inte är ute efter slumpmässiga hål i filten, men återigen så spelar det mindre roll om ullen tovats fast i ett tyg. I osträckt tillstånd blev det en jämn och fin filt, men inte lika mjuk och glansig som merino-silkesblandningen. Provlappen av lösa fibrer blev rätt bra, men det tar tid att lägga ut ett tunt och jämnt lager med lös ull, man frestas att lägga ut mer ull för att undvika hål och man måste vara lite försiktigare när man börjar tova. Fördelen med att använda nålfilt är helt klart tidsbesparingen, och det tunna och jämna resultatet.

The other prefelt didn´t hold up to the stretching quite as well, unless you are after random holes in your felt. But then again, thin patches and small holes don´t really matter that much if you have felted the wool on fabric.  Unstretched the prefelt produced a nice and even felt, but not as soft and shiny as the merino-silk blend. The sample with merino tops turn out fine, but it takes time to lay out a thin and even layer of loose fibres, it´s always tempting to lay out more wool to cover any gaps, and you have to be more careful when you start felting. The main advantage of using prefelt is obviously saving time, and the even result in the felted piece.    

Efter det ville jag leka lite med mönster och tog barnen till hjälp. På en bit nålfilt la vi ut bitar av sidentyg klippta i formen av blomblad. På en annan klippte vi ut blomblad i ett tjockt men glesvävt bomullstyg och la dessa mellan ullen och sidentyget.

Now I wanted to play around with making patterns, and got my daughters to help me. On one piece of prefelt, we placed pieces of silk fabric cut into the shape of petals. On another, we cut out petals from a thick but loosely woven cotton fabric, and placed these between the wool and the silk fabric.

På en tredje la vi ut tjocka bomullssnören mellan ullen och sidentyget. Dessa snören fick ligga kvar nästan ända till slutet av tovningen innan jag drog ut dem.

On a third, we laid out a thick cotton string between the wool and the silk fabric. I left the string in place almost until the end of the felting process, before I pulled them out.

På den fjärde biten nålfilt la vi på en cirkel av plast och på det en bit sidentyg och två tunna lager rosa ull. Halvvägs genom tovningen (innan valkningen) klippte jag ett runt hål och tog ut plasten (som har hindrat de två lagren av ull att tovas ihop just där).

On the fouth piece of prefelt, we placed a resist in the shape of a circle on the wool, and on top of that a piece of silk fabric and two thin layers of wool. Halfway through felting (before fulling), I cut a round hole and took out the resist (which had prevented the two layers of wool from felting together).

Nedan ser ni resultatet efter tovningen. Det är ju onekligen väldigt kul att leka med ull och sidentyger. Och snart känner jag mig kanske redo att försöka göra något större än en provlapp med den där mjuka merino-silke-nålfilten och sidentyget. 🙂

Below are the results after felting. It really is fun playing around with wool and silk fabric. And soon I may even feel ready to make something larger than a sample from that soft merino-silk prefelt and the silk fabric. 🙂

Publicerat i Textil, Tova, Tyg, Ull | Märkt , , , | 5 kommentarer

Frodes fluffiga fäll

På min första semesterdag var det riktigt varmt och soligt – och enligt väderprognosen skulle det vända till det sämre redan nästa dag. Vad gör man då? Jo, man gör det mesta av en solig dag och plockar fram några lådor med råull att tova. 🙂

Den första fällen jag drog fram var från vår svarta Klövsjöbagge Frode, klippt sent i höstas. Eftersom vi klippte så sent hann den bli lite tussig och full med hö, men den kändes ändå värd att ta rätt på då den är riktigt långhårig. Sedan tog jag fram en brun vinterfäll från Härjedalsfår och en vit fäll från Klövsjöfår. Även dessa ljuvligt långhåriga, som bara har legat och väntat på rätt tillfälle och bra väder. Jag plockade ut några partier som såg bra ut och la ut dem i en trådback med topparna nedåt och de klippta ändarna uppåt.

En mer detaljerad beskrivning av hur jag tovar fällar av råull finns här, men något förenklat så lägger jag kardad ull över de klippta ändarna och tovar tills lockarna sitter fast.

Fällen hann torka utomhus till dagen efter, så att jag hann ta kort på den innan det började regna ordentligt på eftermiddagen…

En riktigt lurvig fäll med långa lockar. Även fasttovade är baggens svarta ull över 20 cm lång. Längst ner till höger ser ni den tovade baksidan. Och katten smilla har gett den sitt godkännande. En riktigt bra början på semestern. 🙂 

 


IN ENGLISH 

Frode’s fluffy fleece

On the first day of my summer vacation it was really warm and sunny – and according to the weather forecast, it would turn to for the worse the very next day. So, what do you do then? Well, I made the most of a sunny day and took out a couple of boxes with raw fleece to felt. 🙂

The first fleece I pulled out was from our black ram Frode, sheared late this fall. Because of the late shearing, it had got a bit messy and full of hay, but it still felt worth taking care of as it was really longhaired. In addition, I took out a brown and a white fleece, also with  lovely long locks, that had just been waiting there for the right time and good weather. I picked out some sections that looked good, and placed them with the tips down and the clipped the ends upwards.

A more detailed description of how I felt raw fleece rugs is available here, but somewhat simplified, I put carded wool over the cut ends and felt it until the locks are secured. I managed to dry the felted rug outdoors, and take photos of it, before it started raining heavily in the afternoon the day after…  The result is a very fluffy rug with really long locks. Even felted in, the black fleece from our ram is over 20 cm in fibre length. At the bottom right photo you can see the felted back of the rug.  And it has been approved by the cat too. A very good way to start my summer vacation. 🙂

Publicerat i Tova, Ull | Märkt , | 5 kommentarer

Lamm, klippning och ull i trädgårdslandet

Våren och försommaren är ofta en hektisk tid – både hemmavid och på jobbet – och då blir bloggen lidande. Men nu har jag gått på semester, hjärnan har börjat ändra fokus till planer på diverse kreativa projekt, och jag tänkte att jag åtminstone kunde börja med att bjuda på några ulliga bilder från tiden som gått sedan jag skrev sist…

I början på maj var det lamningstider hos oss och tackan Brittis valde att lamma ute i hagen en solig söndagseftermiddag.

Alla lamningar har gått bra, men en tacka fick trillingar och bestämde sig för att det räckte med två lamm. Så i år har vi ett flasklamm som heter Fredde som gärna följer med överallt.

Det blev en sen klippning i år, vilket innebar att vi även hade en massa små svarta lamm överallt att hålla reda på.  Men det gick ju bra det också.

Och den skräpigaste/smutsigaste ullen sorterades bort för att senare läggas runt kålplantorna i trädgårdslandet. Det håller undan ogräs, bevarar fukt i jorden, bidrar med näring och kan verka avskräckande på sniglar (såvida de inte redan lagt en massa ägg i jorden under). 

Några veckor senare, efter ett par kraftiga regnskurar, ser ullen betydligt renare ut och plantorna ser ut att trivas. Som fårägare har man också god tillgång på gammalt hö och halm blandat med fårgödsel, vilket fungerar utmärkt som marktäckning till andra grödor som potatis, ärtor och bönor. Tänk vad får och ull kan vara bra till mycket. 😉


IN ENGLISH 

Lambs, shearing and fleece in the vegetable garden 

Spring and early summer is often a hectic time – both at home and at work – which leaves me little time to write blog posts… But now I have gone on summer  vacation, my brain has started changing focus to planing various creative projects, and I thought that I at least could start by sharing some wool-related photos from the time that has passed since I wrote last …

We had lambs in the beginning of May, and the photos are of one of our ewes that chose to lamb outside on a sunny sunday afternoon. All the lambings went well, but one had triplets and decided that two lambs was enough. So this year we have a bottle-lamb called Fredde (the Swedish equivalent of Freddy) who follows us everywhere.

We had the sheep sheared later than usual this spring,  which meant that we also had a lot of small, black lambs everywhere to keep track of. But that went well too. And the fleece with the most straw, hay and dirt in it was sorted out, to later be laid around the cabbage plants in the vegetable garden. The dirty fleece suppresses weeds, retains moisture in the soil, provides nutrients, and can deter slugs (unless they have already laid eggs in the soil below). A few weeks later, after a couple of heavy rain showers, the fleece looks much cleaner and the plants seem to thrive. As a sheep-owner, you also have good access to old hay and straw mixed with sheep-manure, which works well as ground cover for other crops like potatoes, peas and beans. Isn’t it amazing how sheep and fleece can be useful in so many ways. 😉

Publicerat i Ull, Uncategorized | Märkt , , | 2 kommentarer

Tallkottar och papier-maché

Vårt påsklov infaller veckan efter påsk och då vill man hitta på något annat än att måla fler ägg och tillverka kycklingar och påskharar. Kallt och blåsigt var det också, med inslag av snö. I väntan på våren satte vi oss i växthuset och gjorde blommor av tallkottar. Jag knipsade av toppen på kottarna och sedan fick barnen måla så många de hade lust med.

I väntan på riktiga vårblommor blev det en krans med färgglada blommor på ytterdörren.

En annan kylig dag beslöt vi oss för att göra något med papier-maché. Vi använde gamla glödlampor, flaskor och frigolitkulor/ägg som grund…

… och byggde vidare med en massa av tidningspapper, vatten och lite trälim, eller pappersremsor doppade i vatten och lim. 

Med lite färg och ögon kom skapelserna till liv. Det blev två katter, en drake, en fjäril, en pärlhöna och en liten fluga.  Det sistnämnda var 7-åringens påfund. Hon envisades med att flugor är ett säkert vårtecken, och därför lämpliga att avbildas när man längtar efter våren… Jo, våren är väl mer än bara vårblommor. 😉

Det var riktigt kul att utgå från en liten flaska och se om det gick att förvandla till något helt annat. Som vanligt är det bara fantasin som sätter gränser. Barn har gott om fantasi och barn i behov av sysselsättning är dessutom  en utomordentligt bra ursäkt för att man själv ska få sitta och kladda med papier-maché en hel dag. 🙂


IN ENGLISH 

Pine cones and papier mâché 

The girls’ Easter holidays are the week after Easter, by which time crafts focused on eggs, chickens and Easter bunnies feel slightly out-of-date. In addition, it was cold and windy, with occasional snowfall. Longing for spring, we sat in the greenhouse and made flowers out of pine cones. I just removed the top of the cones and then the girls painted them. In the absence of real spring flowers, we at least have a wreath with colourful flowers on our front door.

On another chilly day, we decided to make something with papier mâché. We used old light bulbs, bottles and styrofoam shapes as a base, and covered them with papier mâché. Some paint and eyes really brought the figures to life. We ended up with two cats, a dragon, a butterfly, a Guinea fowl and a fly. The latter was my 7-year-old’s idea. She insisted that flies are a sure sign of spring, and therefore an appropriate object to create when you long for spring… Well, yes, I guess spring can be more than just pretty flowers. 😉

In any case, it was fun to start from a small bottle and see if it could turn into something completely different. As always, it’s only our imagination that sets limits. Children have a lot of imagination, and children in need of something to do are also an excellent excuse for oneself to play around with papier mâché for a whole day. 🙂

Publicerat i Återbruk, småpyssel, Uncategorized | Märkt , , | 6 kommentarer

En nåltovad järv

Efter ugglorna gav jag mig på en betydligt svårare utmaning – att tova en järv. Jag började med en skiss för att ha något att gå efter. Sedan gjorde jag en armering av ståltråd till benen, där öglor av ståltråd fick sticka ut genom ullen som klor. En järv måste ju ha klor, eller hur?! Och det här var den enklaste lösningen jag kunde komma på till en så liten figur.

Som utgångspunkt för kroppen och huvudet tovade jag tre bollar av ull. Sedan var det bara att fortsätta att bygga på med ull, och lägga till benen och en svans. I det här stadiet såg skapelsen mest ut som en långbent råtta. Jag undrar hur en riktig järv skulle se ut utan päls…? 

Slutligen var det dags för pälsen, vilket jag räknade med skulle dölja de värsta anatomiska felaktigheterna. Till det använde jag ull från Värmlandsfår och Härjedalsfår i olika bruna nyanser. Och till slut växte det fram en mer järvliknande varelse. 

Huvudet kunde ha varit större, men det var kul att testa att tova päls och bakifrån ser det ju nästan ut som järv. Visst ser ni rådjuret i bakgrunden på bilden nedan? Han blev inte särskilt orolig, men nu var det ju också en mycket liten järv han fick syn på. 😉 


IN ENGLISH 

A needle felted wolverine 

After the owls, I decided to try something much more challenging – to felt a wolverine. I started with a sketch to have something to follow.  Then I made wire armatures for the legs, where I let loops of wire stick out of the wool to look like claws. A wolverine just has to have claws, and this was the easiest solution I could think of for such a small figure.

I felted three balls of wool to use as a base for the head and body. Then it was just a matter of adding more wool, and the legs and a tail, until it had the shape of… Well, to be honest, it looked mostly like a long-legged rat at this stage. I wonder what a real wolverine would look like without fur…?

Finally, I added fur, which I was counting on would hide at least some of the anatomical faults. And, eventually, it did turn into something resembling a wolverine. The head could have been larger, but it was fun to have a go at felting long fur, and it doesn’t look too far from a wolverine from behind. See the roe deer in the background in the photo. He didn’t look too worried, but then it’s only a very small wolverine. 😉

Publicerat i Tova, Uncategorized | Märkt , , | 13 kommentarer

Nåltovade ugglor

När jag hade armen i gips frågade en vän och kollega om jag kunde tova ugglor. Jag brukar inte ta beställningar eftersom jag har begränsat med tid till tovning och då vill jag bara göra det jag har lust med. Men nu var jag sjukskriven från jobbet och behövde något att sysselsätta mig med. Hon ville ha en ugglefamilj som skulle representera hennes familj. Två vuxna (en vit och en grå) samt två ungar (en blå och en grön, vilket är hennes pojkars respektive favoritfärg). En kul idé tyckte jag. Så jag tänkte att jag kunde ju göra ett försök i alla fall, så fick vi se vad det blev.

En äggform kändes bra som grund. Jag nåltovade ull på styrolitägg och fick sedan hjälp av äldsta dottern att våttova ullen (eftersom slaskande med vatten och gips är en mindre bra kombination). 

Jag började med ungarna. En enkel variant, med fokus på ”ansiktet”, vilket i det här fallet innebar fluff runt ögonen.

Med ögon och näbb blev det ju små ugglor. En blå och en grön.

Sedan gjorde jag de vuxna ugglorna. Här valde jag att lägga till en tovad kula som huvud och gjorde vingarna separat. Lockar gav extra struktur på vingarna och fungerade bra som ”örontofsar”.

Till den gråa använde jag så klart Gotlandslockar i olika gråa nyanser. 

Och så här ser de ut sittandes i träd i vårvintersolen. Och nu är alla fyra monterade på en bit drivved hos familjen som skulle ha dem. 🙂


IN ENGLISH 

Needle-felted owls

A friend and colleague asked if I could felt owls. I seldom do requests, as I have limited time for felting, but this was when I had my arm in a cast, was off work, and needed something to do. She wanted a family of owls, representing her family. Two adults (one white and one grey), and two youngsters (one blue and one green, which are her boys’ favorite colours). I liked the idea, so I decided to give it a try.

My eldest daughter helped me wet-felt wool on styrofoam eggs, to use as a base. Sloshing about with water with a cast isn’t a great idea. But the rest is all needle-felting (which I could manage with my cast), and the photos are pretty self explanatory. With the addition of eyes and beaks, perched in trees in the late winter sun, they actually do look like owls. 🙂

Publicerat i Tova | Märkt , , | 10 kommentarer