Eco printing

Förra sommaren experimenterade jag lite med en teknik som kallas eco printing, som kan beskrivas som en kombination av växtfärgning, tryck och batik. Tekniken utvecklades ursprungligen i Australien av India Flint, som började sina experiment med eukalyptus.  Därifrån har det spridits över världen, där många har vidareutvecklat egna metoder och breddat kunskapen om vilka växter som går att använda. I sin enklaste form används järnskrot som får ligga och rosta i vatten. Tyger och/eller blad doppas i rostvattnet, rullas ihop hårt och kan sedan ångas eller kokas, det sistnämnda gärna i ett växtfärgsbad. Järn (och andra metaller) har länge använts för att beta garn och tyger inom växtfärgning, men reagerar även med tanniner och andra kemiska substanser i växter vilket ger avtryck från bladen på tyget.

Last summer, I did some experimenting with a technique called eco printing, which can be described as a combination of plant dyeing, printing and tie-dying. The technique was originally developed in Australia by India Flint, who began her experiments with eucalyptus. From there it has spread over the world, where many have developed their own methods and broadened the knowledge on which plants that can be used. In its simplest form, scraps of metal containing iron are used to make rusty iron water. Fabrics and/or leaves are dipped in the rusty water, rolled into tight bundles, and can then be steamed or boiled, where the latter can be done in a plant dye bath. Iron (and other metals) has long been used to mordant yarn and fabrics in natural dyeing, but iron also reacts with tannins and other chemical substances in plants, leaving prints of the leaves on the fabric.

Ingredienser: rostvatten skapad av en gammal hästsko, blad från trädgården samt tyg. / Ingredients: rusty water made with an old horseshoe, leaves from the garden and fabrics.
 
Vår gamla vedeldade vattenvärmare med skorsten är perfekt till det här. En tvättpåse med växter får sjuda med i vattnet medan knytena först ångas för att sedan växtfärgas i vattnet på slutet. / Our old firewood water heater with a chimney is perfect for this. A washing bag with plants are boiled in the water while the bundles are first steamed and then dyed in the plant dye bath at the end.

 

Resultaten kan vara svåra att förutsäga eftersom det påverkas av så många faktorer, men det är också det som är tjusningen och väcker lusten att fortsätta experimentera med tekniken.

The results can be difficult to predict as they are dependent on so many factors, but this is also part of the fun and incentive to continue experimenting with the technology.

Svagt rostvatten ger svagare men mer färggranna tryck, som påminner om akvarellmålningar. / Weaker rust water produces weaker but more colourful prints, similar to watercolor paintings.
 
Starkare rostvatten ger tydligare och svartare tryck, med mindre färg. / Stronger rust water produces clearer and darker prints, with less color.
 
Eco Printing är ett kul sätt att liva upp gamla kläder – ingen i familjen har några helvita t-shirts kvar i garderoben efter mina experiment… Ränderna är en batikeffekt från snöret som rullen knöts ihop med. / Eco Printing is a fun way to revive old clothes – no one in the family has any white t-shirts left in the closet after my experiments. The stripes are a tie-dye effect from the string used to tie the bundle
 
Tydliga tryck med mörka kanter runt bladen och där olika växter gett olika färger. / Clear prints with dark edges around the leaves and where different plants have given different colors.
 
Tekniken fungerar även på andra material som t.ex. akvarellpapper. / The technique also works on other materials, such as water color paper.

En del svampar används också till färgning, av framför allt garn, och jag råkar ha gjort mitt examensarbete inom biologi på just svampsläktet Cortinarius (spindelskivlingar) som innehåller flera arter som är erkänt bra färgsvampar. Bland spindelskivlingarna finns även några av våra mest giftigaste svampar, så här bör man ha en viss kunskap och försiktighetstänk! Men jag kunde inte låta bli att även testa eco printing med några av dessa skönheter när de dök upp i höstas.   

Some forest mushrooms are also used for dyeing, mainly yarn, and I happen to have done my masters degree work in biology on the genus Cortinarius, which contains several species that work well for dyeing. Among the Cortinarius are also some of our most poisonous mushrooms, so here you need to have certain knowledge and take caution! But I couldn’t resist testing eco printing with some of these beauties when they popped up last autumn.

Olika arter av spindelskivlingar med sina vackra blodröda, roströda, orangea eller gula skivor. / Different species of Cortinarius with blood red, rusty red, orange or yellow gills.

Olika arter av spindelskivlingar ger olika färger.  Avtryck på tyger av bomull, ull och siden. / Different species of Cortinarius give different colours. Prints on cotton, wool and silk fabric.
En spännande kombination av avtryck av blad, svampar och rostiga föremål. / A fun combination of prints from leaves, mushrooms and rusty items.

Idag hittar man mycket information på nätet och det var där jag började och sedan provade jag mig fram med en rostig hästsko och de växter jag har tillgång till här. För den som vill veta mer om eco printing kommer länkar nedan till några inspirerande hemsidor.

Nowadays there is a lot of information to be found on the internet and that is where I started. And then I just simply began experimenting with a rusty horseshoe and the plants I have access to here. For those who want to know more about eco printing, there are links below to a couple of inspiring websites.

The School of Nomad Arts

Made By Barb 

Gaia´s Echo

Gumnut Magic

Publicerat i eco printing | Märkt | 4 kommentarer

En tovad och sydd jacka / A felted and sewn jacket

Efter att ha tovat och sytt en väst (tidigare inlägg) var ju nästa steg att prova en jacka. Jag är ingen klädsömmerska, men jag hittade ett mönster som såg relativt enkelt ut av det danska märket Onion. För säkerhets skull klippte jag ut delar av mönstret i jeanstyg (avlagda gammal jeans) och provsydde fram- och bakstycken. Det är först när man får på sig plagget som man ser hur det passar och om några ändringar behövs.

After felting and sewing a vest (previous post), the next step was to try a jacket. I’m not a dressmaker, but I found a pattern that looked relatively simple by the Danish brand Onion. To be on the safe side, I cut out parts of the pattern in denim (laid-off old jeans) and did a trial sewing of the front and back pieces. It´s only when you actually put the garment on that you can really see how it fits and if any adjustments need to made.

Precis som med västen så skalade jag upp de olika delarna av mönstret till mallar att tova efter, med hänsyn taget till krympmån. Här gällde också att tänka till kring vilka kanter som kunde klippas för att de skulle sys ihop och vilka kanter jag ville skulle ha naturliga (oklippta) kanter. Bilden nedan visar en mönsterdel (ett framstycke), ovanpå mallen för ett färdigtovat stycke (för två framstycken), ovanpå den uppskalade mallen till tovningen.

As with the vest, I scaled up the different parts of the pattern into templates for felting, taking shrinkage into account. I also had to consider which edges could be cut as they would be sewn together, and which edges I wanted to keep as natural (uncut) edges. The picture below shows a piece of the patteran (a front piece), on top of the template for the felted piece (for two front pieces), on top of the scaled-up template for felting.

Jag valde en mörk (något solblekt brun) finull som grund. Det är ull som jag har köpt som råull och rensat, sorterat, tvättat och kardat själv. Av den anledningen hade jag också kardflor av lite finare respektive grövre ull. Den finfibriga använde jag till fram- och bakstycken och den grövre till ärmarna. På fram- och bakstycken la jag även på ett lager lilafärgad corridale, för att få en färgkontrast till sidostycken och ärmar.

I chose a dark (slightly sun-bleached brown) wool from Swedish Finull sheep. This is wool that I bought as raw wool, and sorted, washed and carded myself. This also meant that I had carded batts of slightly finer versus coarser wool. I used the finer fiber for the front and back pieces, and the coarser for the sleeves. On the front and back pieces I also added  a layer of dyed Corridale, to get a contrast in colour compared to the side pieces and sleeves.

För att få ytterligare kontrast tovade jag stycken av sidentyg och rosa merinoull till fickorna, ärmslut och ett band i ryggen.

For additional contrast, I felted pieces of silk fabric with pink merino for the pockets, ends of sleeves and a band in the back. 

Sedan återstod att klippa ut alla delar, fixa mindre avvikelser i oklippta kanter med nåltovning, och sy ihop alla delar.

Finally, all that remained was to cut out the different pieces, fix minor deviations in the uncut edges with a felting needle, and sew all the pieces together. 

Och ja, passformen blev faktiskt hyfsat bra. / And yes, the final fit was actually quite good. 🙂

Publicerat i Textil, Tova, Ull | Märkt , , , | 8 kommentarer

Tovad fjällripa 2.0 / Felted ptarmigan 2.0

Jag har tovat ripor tidigare, men det var mindre och enklare skapelser jämfört med den här. Jag fick nämligen en present och en utmaning av en konservator. Ett äkta kranium, med ögon av glas, en artificiell kropp och en hals av metalltråd och vadd. Med andra ord det man använder som grund vid uppstoppning av fåglar. Det var nästan två år sedan jag fick den, men nu tog jag mod till mig och svepte in den i ull.

I have felted ptarmigans before, but they were smaller and simpler creations compared to this one. I was given a gift and a challenge from a taxidermist. A real skull, with eyes of glass, an artificial body and a neck of metal wire and batting. In other words, what you use as a base when mounting birds. It´s been almost two years since I received it, but now it was time to pluck up some courage and wrap it in wool.

 

Till fötterna använde jag metalltråd, med klor av lera som härdas i ugnen. Piprensare gör det lättare att fästa ullen på metalltråden och ripor har rätt fluffiga (befjädrade) fötter.

For the feet I used metal wire, with claws made of clay hardened in the oven. Pipe cleaners make it easier to attach the wool to the metal wire, and ptarmigans have rather fluffy (feathered) feet.

 

Våttovning följt av mer nåltovning. Och stöld av fjädrar (några stjärtfjädrar och yttersta vingpennor) från några exemplar vi hade i frysen.

Wet-felting followed by more needle-felting. And theft of feathers (some tail feathers and outer wing pens) from some specimens we had in the freezer.

 

Andra omgången våttovning – nu börjar den få formen av en ripa.                                            A second round of wet-felting. Now it´s starting to take the form of a ptarmigan.

 

Slutligen fastsättning av fjädrar och fluff (mera vit ull) i omgångar.                               Finally, the attachment of feathers and fluff (more white wool) in batches. 

 

Nedan ser ni slutresultat. Den är inte helt perfekt men skulle kanske kunna förväxlas med fjällripa på lite håll i skymningen…? Den satt åtminstone stilla och poserad vid fotograferingen och jag lärde mig massor av det här projektet. 🙂

Below is the final result. It is not perfect but could perhaps be mistaken for a rock ptarmigan at dusk…? At least it sat still and posed for the photo shoot, and I learned lots from this project. 🙂 

Publicerat i Tova | Märkt | 9 kommentarer

En tovad och sydd väst / A felted and sewn vest

Ännu en väst, denna gång tovad efter ett mönster. Eller ja, nästan. Jag började i alla fall med att köpa ett mönster till en väst, som jag justerade något och sedan skalade upp för att göra en mall att tova efter, med hänsyn taget till krympmån.

Another vest, this time felted following a pattern. Or well, almost. I bought a sewing pattern for a vest, which I adjusted somewhat, and then scaled up to make a template for felting, taking shrinkage into consideration.

Jag tovade delarna (baksida och två framstycken) var för sig, av merinoull med viskos- och sidentyg som dekor på baksidan. Katten (på bilderna nedan) har ingenting med tovningen att göra och är inte särskilt hjälpsam, men likväl ett trevligt sällskap.

I felted the different parts (back and two front pieces) separately, using merino wool with viscose and silk fabric on the back piece. The cat (in the photos below) has nothing to do with the felting and is not very helpful, but nevertheless good company.

Slutligen sydde jag ihop delarna, återigen med stöd av mönstret, men med vissa justeringar (däribland bystinsnitt för bättre passform). Fördelarna med att tova västen i delar och sedan sy ihop dem, jämfört med att tova västen i ett stycke, är helt klart möjligheten att göra den här typen av justeringar på slutet.

Finally, I sewed the parts together, again basically following the pattern, but with some adjustments (including folds at the bust for a better fit). The advantage of felting the vest in parts and then sewing them together, compared to felting the vest in one piece, is clearly the possibility of making these kinds of adjustments at the very end.

Och ja, denna gång blev det en väst som faktiskt sitter bättre på mig än provdockan. Provdockan är lite för mager för att fylla ut den, men mer fotogenisk än jag… 😉

And yes, this time I ended up with a vest that actually fits me better than the mannequin. The mannequin is a little too skinny to fill it out, but still more photogenic than me… 😉

Publicerat i Tova | Märkt , , , , | 10 kommentarer

Handstickade jumboplädar / Jumbo knitting

Stickning är inte riktigt min grej. Jag är alldeles för långsam och har inte riktigt tålamod att sticka en rad i taget, med vetskap om hur många rader det är kvar. Men med ett tillräckligt tjockt garn, och utan stickor, kan man sticka en pläd på en kväll.

Den första pläden gjorde vi av 2 kg Shetlandsull från World of Wool. Ullen säljs under benämningen ”jumbo yarn”, vilket är detsamma som deras tops (kammad ull) och säljs i en kontinuerlig längd. ”Garnet” är alltså inte spunnet på något sätt. För att säkra fibrerna lite mer rullade jag ullen mot en handduk i knäet. Då får man en lätt tovad yta och ett något tåligare ”garn” att arbeta med.

I am really not a knitter. I am too slow and I lack the patience to knit one row at a time, knowing how many rows are left to go. But, with a sufficiently thick yarn, and without knitting-needles, it is possible to knit a blanket in one evening.

We knitted the first blanket out of 2 kg Shetland wool from World of Wool. The wool is sold under the name ”jumbo yarn”, which is the same as their tops (combed wool) and sold in a continuous length. The ”yarn” is in other words not spun in any way. To secure the fibers a little more, I rolled the wool against a towel on my lap. That gives you a lightly felted surface and a slightly more durable ”yarn” to work with.

Själva ”stickningen” gjorde vi med bara händerna på ett stort bord. Första raden är i princip en löpögla och virkade luftmaskor. Sedan drog vi ullen genom öglorna som när man stickar, men lät öglorna ligga på bordet istället för att trä upp dem på stickor. Yngsta dotterns lilla hand och arm var precis rätt storlek för öglorna och vi turades om och stickade varannan rad.

We did the ”knitting” with just our hands, on a large table. The first row is basically a slip knot and crochet chain stitches. Then we pulled the wool through the loops like you would when knitting, but just let the loops lie on the table instead of on knitting needles. My youngest daughter’s small hand and arm were just the right size for the loops, and we took turns knitting every other row.

Den här pläden har blivit en favorit i fåtöljen framför TVn. / This blanket has become a favorite in the armchair in front of the TV.

Nästa pläd gjorde vi av 2 kg vit Blue faced Leicester ull, även det från World of Wool. / We made the next blanket out of 2 kg of natural white Blue faced Leicester wool, also from World of Wool.

När pläden var färdigstickad sprayade jag ytan med vatten och körde den ett tag i torktumlaren för att tova den lite. Det är lite läskigt, men resultatet blir bra och pläden mycket mer hållbar.

When the blanket was knitted, I sprayed the surface with water and ran it a short while in the dryer to felt it a bit. It´s a little scary, but the result is good and the blanket much more durable.

Slutstorleken (efter lätt tovning) blev 120cm x 80cm och den här pläden blev en uppskattad julklapp till min mor. / The final size (after light felting) was 120cm x 80cm and this blanket was an appreciated Christmas gift for my mother.

Publicerat i Ull | Märkt , | 7 kommentarer

Färgning av garn / Dyeing yarn

Nu har vinterns snö börjat smälta och ljuset återvänder. Jag brukar längta efter grönska och färger på våren, men det dröjer innan vårblommorna tittar upp här i Jämtland. I väntan på det får man omge sig med färger på annat sätt. För ganska precis ett år sedan experimenterade yngsta dottern och jag med att färga ull och garn. Jag hann aldrig skriva något inlägg om det då, men det var så roligt att jag tänkte skriva om det nu. För nu har jag det där suget efter färger igen…

The winter snow has begun to melt and daylight is returning. I usually long for greenery and colors in the spring, but it takes a while before spring flowers appear  here in northern Sweden. While waiting for that, I find other ways to indulge in colours. Last year, around this time, my youngest daughter and I experimented with dyeing wool and yarn. I never wrote a posts about it then, but it was so much fun that I am going to write about it now. Because now I feel that craving for colours again…

Vi använde syrafärger för ull av två olika märken; Greener Shades (köpt från FårBiForm) och Eurolana Wool Dyes (köpt från World of Wool). De färger vi utgick ifrån var röd, lila, blå, turkos och gul. Sedan provade vi oss fram med olika blandningar för att få fram andra sekundärfärger och färgtoner och färgade prover av vit ull. Garnet vi skulle färga är ett tjockt, löst spunnet, vitt merinogarn. Vi delade upp garnet i 3 härvor, varav en knöts upp i 8 sektioner och en virades till ett nystan.

We used acid dyes for wool of two different brands; Greener Shades (purchased from FårBiForm) and Eurolana Wool Dyes (purchased from World of Wool). The colours we started with were red, purple, blue, turquoise and yellow. Then we tried out different blends to get other secondary colours and tones, and dyed samples of white wool. The yarn we were going to dye is a thick, loosely spun, white merino yarn. We divided the yarn into 3 skeins, one of which was tied up in 8 sections and one was wound into a ball.

Själva färgningen gjorde vi i mikron. Det är en enkel och smidigt metod när man ska färga mindre mängder ull eller garn, vilket jag har skrivit om tidigare (Färga ull med hushållsfärg i mikron). Härvan uppdelad i sektioner tänkte vi skulle bli ett regnbågsgarn, så varje sektion fick en färg. En annan härva färgades i tre olika färgbad samtidigt – med mitten av härvan ett blått färgbad och ändarna i grönt respektive rött. Nystanet åkte ner i ett rosalila färgbad.

We did the dyeing in a microwave oven. It´s an easy method if you are only dyeing smaller amounts of wool or yarn, which I have written about earlier here. With the skein that was divided into sections we were aiming for a rainbow yarn, so each section got a color. Another skein was dyed in three different dye tubs at the same time – with the mid part of the skein in a blue tub, and the ends in green and red respectively. The ball of yarn went into a pinkish-purple dye tub.

Nedan ser ni bilder på det färgglada garnet. De gula pigmenten fäste bättre än de blå i det som skulle ha varit grönt i regnbågsgarnet. Och det blåa tog över det röda och gav en blålila ton i härvan som färgades i tre bad. Men det är också det som gör det så spännande att färga ull och garn, man vet aldrig riktigt hur resultatet blir med olika pigment förrän man provat. Men det blev väldigt fint i vilket fall. Och som väntat tog de yttersta lagren av nystanet upp mest färg, vilket ger ett garn som gradvis övergår till ljusare nyanser och inslag av vitt (i mitten av nystanet).

Below are photos of the colorful yarn. The yellow pigments attached better than the blue, in the section meant to be green, in the rainbow yarn. And the blue took over the red and gave a blue-purple tone in the skein that was dyed in three tubs. But this is also what makes dyeing wool and yarn so exciting, you never really know what the result will be with different pigments until you try. But we liked the results in any case. And, as expected, the outer layer of the ball of yarn picked up most of the dye, which produces a yarn that gradually turns into lighter shades and elements of white (in the centre of the ball).

Dottern gillade regnbågsgarnet mest och stickade sig en halskrage av det. Jag tovar ju helst, och har inte ägnat mig så mycket åt vare sig stickning eller virkning, så de andra härvorna har vi inte bestämt vad vi ska göra med än.  Men kanske blir det mössor så småningom.

My daughter liked the rainbow yarn the most, and knitted a neck collar out of it. I am foremost a felter, and have not done much knitting or crochet, so we have not decided what to do with the other dyed yarns yet. But they may be turned onto knitted hats eventually.

Jag är heller ingen spinnare men ville gärna göra något kul av de där ullproverna vi färgade, där färgskalan kom till sin rätt. Så jag spann ullen i färgordning på slända och lyckades sedan (efter att ha kikat på ett antal filmer på You Tube) hjälpligt kedjetvinna det till ett tretrådsgarn så att färgordningen bevarades. Med tanke på att jag är nybörjare på slända tycker jag att det blev ett riktigt fint garn. Då var det bara det där med att lära sig att sticka eller virka ordentligt för att kunna göra något av garnet också… Nåja, jag kanske kommer till det också så småningom.

I’m not a spinner either, but wanted to do something fun of those wool samples we dyed, which would show the nice colour gradients. So I spun the wool in order of colour on a drop-spindle, and then (after watching a couple of YouTube videos) managed to turn my single into a three ply yarn using the chain (or Navajo) plying technique. Taking into account that I am a real beginner at spinning, I think the yarn turned out really well. Now I just have to learn how to knit or crochet properly to be able to do something with the yarn… Well, maybe I will get to that eventually too. 

Publicerat i Ull | Märkt , , | 2 kommentarer

Tovade indiska sjalar / Felted indian shawls

Nunotovning kan kräva rätt mycket tyg eftersom det dras ihop med ullen och stycket krymper under tovningsprocessen. Jag har köpt några begagnade siden saris och sjalar med vacker brodyr från Indien via Etsy. Det är inte alltid helt lätt att bedöma tyget från bilder och ibland lite knapphändiga beskrivningar, med olika benämningar som chiffon, gauze, crepe, habotai, geogette, art silk mm. Och det är inte alltid självklart att det är siden om det inte uttryckligen står det. Art silk är t.ex. en benämning för sidenlika tyger gjorda av rayon. Men det jag ffa var ute efter var tunna tyger, oavsett material, som skulle gå att använda till nunotovning – och de mörkröda sjalarna jag köpte var definitivt det.

Nuno-felting can require quite a lot of fabric as it is pulled together with the wool and the piece shrinks during the felting process. I have bought some used silk saris, and shawls with beautiful embroidery, from India via Etsy. It is not always easy to assess the fabric from photos and sometimes rather sketchy descriptions, with various terms such as chiffon, gauze, crepe, habotai, geogette, art silk etc. And it is not always obvious if it is actually silk if not explicitly stated. Art silk, for example, is a term for silk-like fabrics made of rayon. But what I was really looking for was sheer fabrics, whatever the material, which could be used for nuno-felting – and the dark red shawls were definitely that.

En av dem är i siden, två är nog inte det. Men alla tre var otroligt vackert utsmyckade med brodyr, pärlor och paljetter. På sjalens baksida la jag ut två tunna lager merinoull och sedan lite bambufibrer på det. Sedan tovning med varsam hand för att inte skada paljetterna.

One of them is definitely silk, two are probably not. But all three were incredibly beautifully embellished with embroidery, pearls and sequins. At the back of the shawl, I laid out two thin layers of merino wool and some bamboo fibers. Then I felted it gently so as not to damage the sequins.

Resultatet blev över förväntan. Jag fick säkra några enstaka pärlor med något stygn, men överlag höll dekorationerna väldigt bra genom tovningen.

The result was actually better than I expected. I had to secure a few beads with a stitch or two, but overall the embellishments held up through the felting process very well.

Den andra sjalen jag har tovat hade utsmyckningen koncentrerad till kortsidorna, så där valde jag att bara tova in ull i mittenpartiet. Jag är riktigt nöjd med den också.

The other shawl I have felted had the embellishments concentrated to the ends, so there I chose to just felt wool in the middle section. I’m really happy with how this one turned out too.

Publicerat i Textil, Tova, Tyg, Ull, Uncategorized | Märkt , | 4 kommentarer

Nunotovade halskragar / Nunofelted neck-warmers

Om man vill leka lite med ull och tyger och nunotovning, kanske innan man ger sig på en större/längre sjal,  kan man testa att göra en halskrage. Då räcker det med en slutlig storlek som motsvarar ”ett varv runt halsen och lite omlott”.  Kragen kan sedan fästas ihop med en stor dekorativ knapp, brosch eller stor säkerhetsnål. Nedan kommer några exempel på några halskragar som jag har tovat, som kanske kan bidra till lite inspiration.

If you want to play around with wool and fabrics and nuno-felting, perhaps before tackling a larger/longer shawl, you can make a neck-warmer. Then it is enough with a final size that corresponds to ”one wrap around the neck with a little overlap”. The neck-warmer can be attached together with a large decorative button, brooch or large safety pin. Below are some examples of neck-warmers that I have have felted, which perhaps can provide some inspiration.


Nyanser av rött: merino, bambufibrer och bomullstyger / Shades of red: merino, bamboo tops and cotton fabric


Nyanser av rosa och lila: med utgångspunkt från en handfärgad sidensjal jag fick av en kollega, kombinerad med merino och lite mer tyger och fibrer / Shades of pink and purple: the starting point was a hand painted silk scarf I got from a colleague, combined with merino and a little more fabrics and fibers

img_5834

img_5836

Nyanser av blått och grönt: merino och tyger av siden och viskos / Shades of blue and green: merino and fabrics of silk and viscose

Min mors gamla sidensjal kombinerad med svart och vit ull och silke / My mothers old silk scarf combined with Merino d´Arles, superfine merino (raven), and a blend of Polwarth, black alpacka and mulberry silk

Publicerat i Textil, Tova, Tyg, Ull | Märkt , | 4 kommentarer

Nunotovad röd sjal / Nunofelted red scarf

Jag tar som regel inte beställningar på tovade alster. Det främsta skälet är att jag har så lite tid till tovning. En beställning blir också lätt ett måste istället för något lustfyllt, det kan vara svårt att sätta ett pris i förväg och det finns inga garantier att resultatet blir vad kunden hade tänkt sig. Jag föredrar att tova det jag har lust med för stunden, när jag har tid, och sedan bara erbjuda det jag har producerat till försäljning. Men det händer att jag gör undantag. I det här fallet var det en vän till en kollega, som hade sett min röd-lila pläd på en utställning, som vill beställa en sjal till en hantverksintresserad väninna som fyllde jämnt. Det kändes som ett roligt uppdrag och det var strax innan jag skulle ha en vecka ledigt från jobbet. Så det passade bra just då. Jag plockade ihop tre olika förslag på färger, ull och tyger, och hon valde den översta bilden nedan. Sedan fick jag fria händer att omvandla detta till en sjal.

I usually don´t take commissions for felted items. The main reason is that I have so little time for felting. A commission can also easily turn into a must instead of something pleasurable, it can be difficult to set a price in advance and there are no guarantees that the result will be what the customer had in mind. I prefer to felt what I fancy at the time, when I have time, and then only offer what I have produced for sale. But occasionally, I do make exceptions. In this case, a friend of a colleague, who had seen my purple-red blanket at an exhibition, wanted to buy a shawl as a present for a friend with a keen interest in hand-crafts. It felt like a fun assignment and it was just before I had a week off from work. So it suited me at the time. I picked out three different suggestions for colors, wool and fabrics, and she chose the top picture below. Then it was up to me how to transform this into a shawl.

img_5860

Jag la ut ullen i en färggradient och la sedan på olika bitar av tyg och lite silkesfibrer. Under några av silkestygerna la jag även ut bitar av ett tjockare bomullstyg för att skapa ett blommönster som en upphöjd relief.

I laid out the wool in a color gradient and then laid out different pieces of fabric and some silk fibers. Under some of the silk fabric I also laid out pieces of a thicker cotton fabric to create a floral pattern as a raised relief. 

Det blev en relativt stor sjal, med mycket färg, mönster och olika ytstrukturer. Sedan visade det sig att kunden egentligen hade tänkt sig en lite mindre och smalare sjal, med mer rött och brunt än rosa toner. Beställningar är som sagt inte lätt om det inte i princip är en kopia av något man gjort tidigare. Dessvärre hade jag inte tillräckligt med ull kvar i de färger hon föredrog, men jag tovade även två mindre sjalar i andra färger så att hon fick fler alternativ att välja mellan. Och det hela slutade lyckligt med att hon köpte både den större sjalen (till sin väninna) och en av de mindre sjalarna (till sig själv). Jag har inga bra bilder på de mindre sjalarna, men nedan ser ni den större, med all sin variation. Jag hoppas att väninnan som fick den uppskattar den.

The result was quite a large shawl, with a lot of color, patterns and various surface structures. Then it turned out that the customer had actually anticipated a slightly smaller and narrower shawl, with more red and brown than pink tones. As mentioned, commissions can be rather tricky if it isn´t more or less a copy of something you have done before. Unfortunately, I didn´t have enough wool left in the colors she preferred, but I also felted two smaller shawls in other colors to give her more options to choose from. And it all ended well, with the customer buying both the larger shawl (for her friend) and one of the smaller shawls (for herself). I haven´t got any good pictures of the smaller shawls, but below you can see the larger one, with all its variation. I hope the friend who received it appreciates it.


Publicerat i Textil, Tova, Tyg | Märkt , , , , | 4 kommentarer

Nunotovning i röda och lila nyanser / Nuno-felting in shades of red and purple

Att kombinera olika färger och material är väldigt kul, men också en utmaning. När jag har kommit så långt att jag bestämt vad jag ska tova och i vilken grundfärg, så återstår beslut om nyanser och tyger och eventuellt andra fibrer. Sånt kan ta tid. Och även om katten Smilla gärna gör mig sällskap så är hon sällan till någon hjälp i beslutsvåndan. Hon gillar allt som är mjukt.

Combining different colors and materials is fun, but also a challenge. When I have  decided what I want to felt, and in which basic color, decisions about shades and fabrics and possibly other fibers still remain. That can take time. And even though my cat Smilla is happy to keep me company, she is rarely any help in the decision-making. She likes everything that is soft.

Det här blev ett lite större nunotovat stycke. Basen är en vinröd gasväv av bomull, täckt med två tunna lager av merinoull i olika nyanser av lila, rött och rosa. På det la jag ut tygbitar i olika material (silke, bomull, viskos, syntet) och diverse andra fibrer.

This turned into a rather large nuno-felted piece. The base is a burgundy cotton gauze, covered with two thin layers of merino wool in different shades of purple, red and pink. On top of that, I laid out pieces of fabric in different materials (silk, cotton, viscose, synthetic) and various other fibers.

Nedan ser ni resultatet. Ett stycke på 120 cm x 90 cm, i varma färger och med lite av allt möjligt intovat, som kan användas som pläd, eller klippas och sys till något annat. Till vad har jag inte bestämt än. Men jag tror vi tog rätt bra beslut om färger och material, Smilla och jag.

Below is the result. I piece measuring 120 cm x 90 cm, in warm shades with a bit of all sorts felted in, that can be used as a small blanket or cut and sewn into something else. I haven´t quite decided into what yet. But I think we took quite good decisions about colours and materials, Smilla and I. 

Publicerat i Textil, Tova, Tyg, Ull | Märkt | 5 kommentarer