Ett tovat överdrag till cykelsadeln


Det enda min mor önskade sig till födelsedagen var en ”mössa” (dvs ett överdrag) till sin cykelsadel . Lite skämtsamt svarade jag att då fick jag väl tova en åt henne då. Men, ja, varför inte…? Man kan ju alltid prova.

Min tanke var att tova en ovansida och sy fast tyg runt kanten, som jag sedan kunde dra ihop med ett gummiband i fållen. Cykelsadlar varierar rätt mycket i storlek och form, men jag utgick från min gamla damcykel som har en relativt bred sadel. Jag skissade en ungefärlig återgivning av ovansidan av sadeln på ett tidningspapper, la till några cm krympmån och sömsmån runt om och klippte ut formen i ett linnetyg. På det la jag ut totalt 70 g ull från vita korsningsfår (i flera lager med ett lager på undersidan av tyget) och ovanpå det 40 g slitstark vit ryaull (i två lager). Jag valde att nåltova det hela lite innan jag släppte lös barnen på våttovningen.

20150506-164254.jpg

När ullen börjat tova ihop sig fick barnen lägga ut färgad ull och silkesfibrer i formen av en blomma. Sedan försvann barnen iväg för att leka något och jag fick fortsätta tovningen och valkningen på egen hand.

20150506-164317.jpg

Efter mycket gnuggande, rullande och knådning insåg jag att det skulle bli svårt att få ullen att krympa ner till samma storlek som sadelns ovansida… Det var ett rätt tjockt lager ull jag började med, så i efterhand är det föga förvånande. Jag kunde ha klippt ner den i storlek, men det kändes synd att stympa den fina blomman barnen gjort. Så istället valde jag att böja kanterna så att de passade runt sadeln. Jag formade den helt enkelt på sadeln innan jag la den på tork. Det är det som är så underbart med ull – det är ett väldigt förlåtande och formbart material.

20150506-164340.jpg

När ullen torkat förstärkte jag böjningen i ”hörnen” genom att sy i ett starkt snöre och dra åt. Sedan måttade jag till och sydde fast breda resårband.

20150506-174123.jpg

Resultatet blev faktiskt över förväntan, särskilt med tanke på att jag inte hade tillgång till cykeln ifråga när jag gjorde den. Mössan sitter som en smäck, som min mor utryckte det. Och en kall vår som denna är nog ett tovat överdrag på cykeln inte helt fel.

20150506-164419.jpg


IN ENGLISH

A felted bicycle seat cover

The only thing my mother wanted for her birthday, was a cover for her bicycle seat. Jokingly, I replied that I could felt one for her. Well, why not…? I could always give it a try.

My plan was to felt a top and sew fabric around the edge, which I could pull together around the seat with an elastic band in the hem. Bicycle seats vary considerably in size and shape, but I based it on my old bicycle, that has a relatively broad seat. I sketched a rough representation of the top of the saddle on a sheet of newspaper, added an estimated shrinkage and seam allowance, and cut out the shape in linen fabric. On that, I laid out a total of 110 grams of wool (in several layers with one layer under the fabric). The top layers were wool from Rya sheep, which is quite coarse and strong. I chose to do a bit of needle-felting to secure the shape, before I let the kids have a go at the wet-felting. When the wool had started to felt together, the girls laid out coloured wool and silk fibers in the shape of a flower. Then they disappeared off to play something, and left me to continue felting on my own.

After much rubbing, rolling and kneading, I realized that it would be difficult to get the wool to shrink down to the size of the seat surface. I did start with quite a thick layer of wool, so in retrospect, it is not surprising. I could have cut it down to size, but it seemed a pity to cut away parts of the girls´ flower. So instead, I chose to bend the edges so that they would fit around the saddle. I simply shaped it on the seat before I left it to dry. That´s what is so great about wool – it is a very forgiving and flexible material.

When the wool had dried, I strengthened the ”corners” by sewing in a strong string and tightening it. Then I sewed on wide elastic bands. The result was actually better than expected, especially considering that I didn´t have access to the bicycle seat in question while I made it. It fits like a glove. And with the cold spring weather we are currently experiencing, a felted seat cover does feel appropriate.

Annons
Detta inlägg publicerades i Tova, Ull och märktes , . Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Ett tovat överdrag till cykelsadeln

  1. Marilyn aka Pandagirl skriver:

    Excellent creative solution! Your Mother will love it, so chic since it matches her bicycle. 🙂

  2. zararooke skriver:

    Thanks Marilyn! 🙂

  3. luvswool skriver:

    Oh, my, what a terrific idea! Your mom can bike in comfort and style.
    luvswool (Cathy)

  4. Leonor skriver:

    It looks amazing, and so much nicer than the industrial versions out there. Having wool under one’s bum is a lush way to ride a bicycle 😀

    A question: is this just for the drier months, or does your mother intend to keep it all year round?

    • zararooke skriver:

      She doesn’t use her bike during winter – too much snow. But the cover is easy to slip on and take off, and will only be on the bike when used, so in that sense it works in any weather conditions. Leaving it out in the rain would give you a very wet surprize next time you get on your bike. 😉

  5. zedster66 skriver:

    This is brilliant, Zara! I have a seat cover, but it isn’t very comfy, that looks great 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s