När man klipper ett får så hänger ullen fortfarande ihop i stora sjok. En duktig klippare kan säkert klippa så att hela fällen hänger ihop i ett stycke. Av det kan man tova en fäll som liknar ett fårskinn, fast med en tovad botten istället för skinn. Tydligen kallas dessa fällar för ”veganfällar” eftersom fåret bara blir klippt och inte slaktat.
Den klippta, helt obehandlade ullen läggs ut med lockarna nedåt och de klippta ändarna uppåt. Jag hade ingen helt sammanhängande fäll utan la ut mindre sjok i en rund form med lockarna nedåt och ut åt sidorna. Det kan ju vara bra att prova tekniken i mindre skala först innan man ger sig på en hel fäll, så jag nöjde mig med storleken av en stolsdyna. Ovanpå de klippta ändarna la jag två lager kardad ull i olika fiberriktningar. Sen var det bara att tova med varmt vatten och såpa. Först ett försiktigt masserande, följt av kavlande och sen lite hårdare tag i handfatet. Några få lockar smet iväg och lossnade från kanten under processen, men i övrigt tovade det ihop sig fortare än jag väntat mig. Eftersom ullen var helt obehandlad fick skapelsen ligga i ett bad med ulltvättmedel innan jag slutligen sköljde ur den ordentligt och la den att torka.
Nedan ser ni resultatet. Massor av lockar på ovansidan och en tovad undersida. Det här var riktigt roligt – och enkelt eftersom ullen inte behöver behandlas innan. Det tar ju lite tid att rensa, tvätta, torka och karda ull. Så sådana här lär det bli fler av.
Min kreativa sida 
Väljer ni att klippa fåren på höst eller vår, när tanken är att göraovade skinn av ullen?
Vi klipper både på våren (i god tid innan lamning) och på hösten (innan fåren tas in från sommarbetet). Den finaste ullen får man vid höstklippningen (när de gått på bete hela sommaren). Vinterullen går att också att använda, men den är ofta smutsigare och full med hö och halm. Man får helt enkelt titta på ullen för att avgöra kvalitén och hur mycket tid man vill lägga på att tvätta och rensa bort skräp.
Lyckas inte få några sjok när vi klipper. Tips? någon skrev att man bara skulle klippa en gång om året? känns inge kul för fåren.
Om ullen hänger ihop i sjok eller inte kan nog variera mycket mellan olika fårraser. Min erfarenhet är att ullen oftare hänger ihop mer på t.ex. Svea eller Åsenfår, medan det lättare faller isär i lösa lockar från t.ex. Gotlandsfår. Vinterullen som man klipper på våren hänger också ihop mer än sommarullen som man klipper på hösten, och ett får som inte är klippt på ett år har såklart längre ull som också hänger ihop mer. Jag tror att rekommendationerna för om man ska klippa en eller två gånger per år också varierar mellan olika fårraser, men vi klipper våra höst och vår.
Men även om det är enklare att lägga ut sjok om man ska tova ”fällar”, så går det även att plocka ihop tussar av lockar till samma sak. Huvudsaken är att man lägger ut ullen så att de klippta ändarna pekar uppåt och lockarna nedåt. Som alternativ skulle du kunna prova att lägga ut kardad ull först och sedan nåltova fast de klippta ändarna i det. När det börjat hänga ihop bör du kunna vända på allt och våttova från den sidan med kardad ull och klippta ändar.
Hej tack för en bra beskrivning och en väldigt trevlig blogg! Måste bara fråga, när du beskriver att lockarna ska läggas med den klippta änden uppåt, hur gör du det exakt? När det sen pressas ihop, kommer inte även locksidan att ligga i samma plan som den klippta, om du förstår vad jag menar. Är som du hör inte alls tov kunnig men tänkte prova 🙂
Mvh
Marie
Tack Marie! 🙂
Mitt senaste inlägg beskriver nog detta lite bättre. https://zararooke.com/2015/08/21/hur-man-tovar-en-fall-av-raull/ Att använda en ram till detta är en klar fördel eftersom det håller lockarna på plats. De blir ihop-pressade precis som du skriver, men lockarna klarar sig förvånandsvärt bra ändå om man är noggran när man lägger ut ullen så att fibrerna ligger parallellt. Spetsarna är dessutom mer slitna än de klippta ändarna, och därför mindre tovningsbenägna.
Pingback: Spinnträff 2015: 30:e september | Spinnrockarna
Pingback: Nya tekniker | BTLU 2017 SLÖJD & HANTVERK