När jag hade tovat mina provlappar (förra inlägget) blev jag riktigt sugen på att tova en väst, i ullen från mjölkfåren (Östfriesiskt mjölkfår x Lacaune Lait), med flera olika tyger. Lite som ett tovat lapptäcke. Dessutom ville jag prova att tova hela plagget i ett stycke, runt en mall.
Jag utgick från en väst jag hittade i garderoben och från provlappen räknade jag ut att jag behövde en mall som var 50% större. Nu har jag inget gigantiskt arbetsbord, utan fick hålla till på köksgolvet. Då fick jag givetvis sällskap av en hund och två katter, som turades om att ”hjälpa till”… Trots deras medverkan lyckades jag ändå rita av västen på ihoptejpade pappersark, förstora ritningen och klippa ut mallen i golvunderläggsmaterial. Konturerna till det ena framsidestycket ritade jag direkt på mallen. Sedan klippte jag ut en likadan mall, som då spegelvänd blir det andra stycket. Det behövs för att de två styckena ska kunna överlappa på framsidan, utan att tovas fast i varandra under arbetets gång. 
Jag började med västens baksida och la ut ett ”lapptäcke” av tygbitar. När jag var nöjd med layouten, täckte jag allt med två tunna lager kardad ull, och fuktade och masserade ullen med såpa så att det precis började tova ihop sig. Då kunde jag vända på det och fortsätta med framsidan, på samma sätt, ett framstycke i taget. Baksidan och framsidorna på västen sitter ihop eftersom ullen fortsätter runt kanten på mallen. Man behöver med andra ord inte sy ihop västen på något sätt, den tovas helt i ett stycke. 
Nästa steg var själva tovningen och sedan valkningen. Det blev mycket masserande, en del rullande, väldigt mycket knådande och slutligen bearbetning i växelvis hett respektive kallt vatten. Ett tag trodde jag inte att jag skulle kunna få ner den tillräckligt i storlek, men plötsligt hade den verkligen krympt ner till ca. tvåtredjedelar av mallens bredd och längd. Jag drog på mig en regnjacka för att kunna ta på mig västen och kontrollera storleken på slutet. Det är ju medan den fortfarande är blöt som man har möjlighet att justera den slutliga formen. 
Jag är riktigt nöjd med min första nunotovade väst, tovad i ett stycke och helt utan sömmar. Nästa gång gör jag nog en lite annorlunda urringning, och kanske vågar jag mig på något lite mer figurformat, men på det stora hela är jag nöjd med modellen. Nu fattas bara en eller några stora knappar som knäppning fram. 
Strukturen på tygerna som dragits ihop av ullen är helt underbar. Siden, viscose, bomull och syntet. Alla tygbitar, oavsett material, har tovats fast ordentligt, precis som på provlappen. 
Och kanske roligast av allt – den passar mig i storlek. Jag har nog faktiskt lyckats tova mig en väst som jag rent av kan tänka mig att använda också, bara jag hittar rätt knapp/knappar till…! 🙂 
IN ENGLISH
Nunofelted vest – a seemless patchwork
After having felted samples (my previous post) I decided to have a go at felting a vest, with wool from dairy sheep (East Friesian Dairy Sheep x Lacaune Lait), and various pieces of fabrics. Like a felted patchwork. I also wanted to try felting a seemless vest, i.e. in one piece on a resist.
I started with an old vest I found in my wardrobe, that I liked the shape of. I traced it on paper, enlarged that by about 50% (calculated from the sample I had made), and cut my resist out from underlay for flooring. The biggest challenge here was actually having to work on the kitchen floor, in the company of a dog and two cats… There were not very helpful at all, but very social.
Luckily, my resist just about fitted on our kitchen table, so I could continue with a little less interruptions. I started with the backside of the vest, first laying out pieces of fabric, then covering that with two thin layers of wool, and started the felting process. I then flipped it over and did the same with the two front pieces. One directly on the main resist, and the other on a separate resist laid on top, as the two front pieces overlapp each other. After some rolling, a good deal of rubbing and, finally, some rather rough handling in very hot versus cold water, it had shrunk down to two thirds of the size of the resist. I put a raincoat on to try it out for size while it was still wet.
Well, there it is. My very first nunofelted, seemless vest. And I am really pleased with how it turned out. I’ll probably adjust the cleavage a bit next time, and perhaps give it a bit of a waist, but I am quite happy with the model in general. And I do love the structure of the fabrics, scrunched up by the wool. In addition, it does fit me. It seems I have managed to felt a vest I may actually wear. I just need to find the right button or buttons as closures on the front. 🙂
Min kreativa sida 
Well done! As per usual, you made something really nice in a completely new way for me 😀
Thanks Leonore! ☺️
Wonderful textures and a gorgeous vest. It’s on my list of things to do but never thought about patchwork. Beautiful!
Thanks Marilyn! 😊 If you can’t decide which fabric to use, patchwork is always a good option. 😉 A flat felted patchwork blankett or large throw would be nice too…
A vest would be a huge project for me. I’d need a team to do a blanket! 🙂
Unless you felted the blanket in smaller sections, that could be sewed together… I think I need to start making larger felted samples, that could be ”patchworked” into a blanket eventually. 😉
Always one step ahead! 🙂
That’s gorgeous, Zara! The fabric textures are amazing 🙂
Thanks Zed! I’m really pleased with the fabrics – from a skirt, a blouse, a curtain and a couple of scarves, all bought cheaply at a second-hand charity shop.
Why did you have to have it 50% larger? As compared to say 30 %?
I calculated the shrinkage from the sample I had made earlier. So from that, I could work out how much larger I needed to make my template (resist).
Jättefin! Jag är fortfarande på teststadiet vad gäller nunotovning. Jag ser på youtube att Amerikarnarna dels ofta har merinoull och silke till schalar, halsdukar. Har du något billigare, mjukare alternativ? Det är många som tovar på ett speciellt papper som heter Artfelt. Pappret verkar komma från Tyskland. Man tovar fram och baksida, olika mönster direkt på en sida av det styva pappret. Man lägger alltså endast två lager med heltäckande ull. Innan det ett mönster direkt på pappret, ringar etc,ett lager med ull sen ett lager med ull åt andra hållet i en annan färg sen mönster igen. När allt är klart efter att ha kört det i torktumlaren (rullat in i papperet och en nykonstruerad) så sköljer man ”magiskt” bort papperet i kokande vatten. Jag har letat som en tok efter Artfelt men det finns inte i Sverige. Det du gjorde med västen var ju väldigt påhittigt, dvs att inte tova med något tyg emellan utan bara använda ullen. Fantastiskt gjort.
PS: Har du en firma får du gärna importera Artfelt. Jag lovar att handla. Kram Maria
Hej Maria!
Jag har läst om och sett instruktionsfilmer för Artfelt (t.ex på http://www.itsartfelt.com), men inte provat det själv. Jag tycker det känns lite läskigt att släppa kontrollen över processen och lämna över all tovning till torktumlaren. 😉 Jag vet att en del använder torktumlaren för att tova även utan Artfelt, kanske främst för just nunotovning, och jag använder ibland torktumlaren eller tvättmaskinen för den slutliga valkningen, men har som sagt inte provat för hela tovningsprocessen.
Till nunotovning fungerar annars väldigt många olika typer av tyger, så länge de är glest vävda (och relativt tunna om du använder merino). Till västen i det här inlägget har jag använt en del silkestyger, men även tyger av bomull, viskos respektive syntet. Jag hittar ofta lämpliga tyger bland gamla gardiner och kläder på loppis. Gasväv av ren bomull är också jättebra till nunotovning (finns t.ex på http://addeboull.com ). Grövre (men glesvävda) tyger, t.ex av lin, fungerar också om du tovar med lite grövre ull med bra tovningsförmåga (som våra svenska lantraser).
”Artfelt-metoden” med att nåltova lite, blötlägga och sedan torktumla går säkert att göra med t.ex. gasväv. Men då tovas tyget in i ullen. Om du bara vill tova tunnt med ull utan tyg, så går det också att göra med vanlig våttovning där du rullar arbetet för hand i t.ex. bubbelplast och sedan ev. provar att lägga det ihoprullat i torktumlaren. Det är väl en av sakerna som är så kul med tovning – det finns många varianter på metoder, och inget är rätt eller fel, så länge man får det resultat man vill ha. Man får helt enkelt prova sig fram till det man själv tycker fungerar bäst. 🙂
Hör gärna av dig om du provar Artfelt. Det borde gå att hitta återförsäljare i England åtminstone?
Lycka till! // Zara
Åh vad glad jag är att jag hittat din bloggo och detta inlägg! Jag går i tankar om en nunotovad väst så detta inspirerade verkligen och besvarade många frågor. Tack snälla!! Nu undrar jag bara var jag ska köpa ull och vilken ull jag ska satsa på. Måste det vara merino? Har du tips på i köpsställe? Hur många gram går åt? Jag blir hemskt tacksam för svar. 🙂
Katrin
Hej Katrin! Vad roligt att du blir inspirerad! 🙂 Nej, det måste inte vara merino. Den här västen är t.ex inte det. Men det bör vara en finfibrig ull om du ska ha den hudnära. Jag har t.ex. även tovat västar av finfibrig ull från finullsfår och en blandning av Finull och Jämtlandsull. Om du är intresserad av svensk ull så kan jag rekommendera FB sidan Ullförmedlingen, men då är det oftast otvättad råull som säljs. Tvättad, kardad och färgad svensk ull finns t.ex hos Åddebo Ull som har en webbshop. Hur mycket ull som behövs beror lite på vilken ull du väljer, hur tjock väst du vill ha och vilken modell och storlek den ska bli. Men räkna med runt 200-250 g. Om du inte har gjort det tidigare så är det väldigt lärorikt att testa att nunotova lite olika typer av ull och tyger först innan du ger dig på ett stort projekt. Då blir det lättare att ta beslut om vad man ska satsa på. Lycka till!