Min kreativa sida

Flickornas handledsvärmare i merinoull

Publicerat den juni 5, 2015 av zararooke

Döttrarna har länge kastat lystna blickar på den mjuka merinoullen i rosa och lila färger. Så förra helgen fick de tova en favorit i repris – handledsvärmare. De fick själva lägga ut två lager ull på bomullstyg, och på det några nypor silkesfibrer.

Sedan fick de blöta ner allt med en tvättsvamp och massera, kavla, rulla och knåda. Det sista steget, att omväxlande doppa dem i kallt och varm vatten, och slänga dem mot botten av badkaret för att chocka fibrerna, är fortfarande en favorit. Enligt min yngsta fungerar det bäst om man inte talar om det för ullen innan. Då blir den riktigt förvånad och drar ihop sig ordentligt. 😉

Jag tycker de blev riktigt fina – och mjukheten i merinoullen känns lite lyxig. När de torkat sydde jag fast två knappar på vardera handledsvärmare. Nu hade vi chockat fibrerna så väl att handledsvärmarna bara precis räckte runt barnens handleder, så istället för knapphål fick det bli öglor av elastiskt snöre. Men det fungerar ju bra det med.

Visserligen är det snart midsommar, men sommarvärmen dröjer och förra året firade vi midsommar i hagel och någon enstaka plusgrad. Det här året är vi bättre förberedda med handledsvärmare i glada sommarfärger. 🙂

IN ENGLISH

The girls’ wrist warmers in merino wool

My daugthers have been eyeing the soft merino wool, in pink and purple, for some time. So last weekend I let them make wrist warmers. They did everything themselves (under my supervision), from layout of wool and silk fibres on cotton fabric, to rubbing and rolling. The last stage, consisting of alternating between hot and cold water, and throwing them in the bathtub to chock the fibrers, is still a favorite. Accordning to my youngest, it works best if you don’t tell the wool what it going to happen. Then it gets really surprized and shrinks the most. 😉

I added buttons and elastic thread as closures. I’m really pleased with how well they turned out and now we are prepared for cold midsummer celebrations. Last year we had hail and temperatures just above freezing. This year we at least have wrist warmers in nice summer colours. 🙂

Publicerat i Tova, Ull | Märkt Handledsvärmare, Tova, Ull | 5 kommentarer

En lockig halskrage

Publicerat den maj 26, 2015 av zararooke

Jag har länge varit sugen på att tova en halskrage med Gotlandslockar, och nu har det blivit av. Eftersom de klippta ändarna på lockarna kan kännas något stickiga valde jag att bara sätta lockar runt kanten. Jag började med att nåltova fast råa (otvättade) lockar på en remsa (1m x 15cm) glest vävd bomullstyg. Sedan fyllde jag på i mitten med mjuk lammull från finullsfår.

Efter det våttovade jag alltihop, vilket gick relativt snabbt eftersom det var förtovat med tovningsnål, och lät det ligga i blöt med ulltvättmedel innan jag sköljde ur det ordentligt.

Man ser på bilderna nedan hur de klippta ändarna på de gråa lockarna har tovat sig in i och genom den svarta ullen. Så det kan kännas lite stickigt även om den svarta ullen i mitten av halskragen, samt resten av lockarna är väldigt mjuka.

Men visst blev den lite läcker?! En brosch eller stor knapp skulle nog se snyggt ut för att hålla ihop den där den går omlott fram. Och kanske ett foder då, eller en remsa tyg eller spets längs kanten, för att säkra att den inte sticks mot halsen. För om den ska komma till användning kan den inte bara vara vacker, den måste vara skön att bära också.

IN ENGLISH

A collar with locks

I have been wanting to felt a collar with Gotland locks for some time, and now I actually got around to it. As the cut ends of the locks can feel itchy, I decided to only put locks around the edge. I started by needle-felting on the raw (unwashed) locks to a strip (1 m x 15 cm) of loosely woven cotton fabric. Then I filled in the middle with soft lamb´s wool from Finull sheep. The wet-felting was quite easy as the wool was then already pre-felted, and finally I gave it a soak in warm water with wool detergent before I rinsed it thoroughly.

You can see in the pictures how the cut ends of the grey locks have felted into and through the black wool. So it can feel a little itchy, even though the black wool in the middle of the collar, and the rest of the locks are very soft. But I do like how it turned out. A brooch or a large button would look good to hold it together where it overlaps in the front. And maybe a lining, or a strip fabric or lace along the edge, to ensure that it does not feel itchy against bare skin. To be useful, it cannot just be pretty, it has to be comfortable too.

Publicerat i Tova, Ull | Märkt Sjal, Tova, Ull | 5 kommentarer

Lambing in Sweden 2015

Publicerat den maj 25, 2015 av zararooke

Jag skrivit ett till gästinlägg på The Felting and Fiber Studio, denna gång handlar det om fem lamm och en liten kyckling.

I have written another guest post on The Felting and Fiber Studio blog – this time about five lambs and a chicken.

Felting and Fiber Studio

Our guest author/artist today is Zara Tuulikki Rooke. She recently shared the experience of shearing her sheep with a note that Spring will bring new lambs. So, today we share her experience of the birth of new lambs.

Spring has arrived (according to the calendar), which means the

Visa originalinlägg 985 fler ord

Publicerat i Djur | Märkt Får | 3 kommentarer

Stöd till tomatplantorna

Publicerat den maj 16, 2015 av zararooke

Vi hade en intressant blandning av sol, regn, hagel och snö i förrgår – men än har jag kvar hoppet om att det blir sommar även i år. Och idag planterade jag ut tomaterna i växthuset, trots en dyster väderprognos med snöblandat regn imorgon. Livet är tufft för små grönsaksväxter under den Norrländska våren. Men jag tycker att det är bättre att de står och stampar i det svala växthuset än att de växer sig gängliga inomhus. Det som inte dödar – det härdar. Och plantor måste härdas om de ska överleva här.

Men man kan ju hjälpa dem på andra sätt, till exempel med ett litet stöd den första tiden. Tomat plantor behöver komma upp lite i storlek innan man kan binda upp dem. Om man bara lutar dem mot en pinne kan man ge sig tusan på att de väljer att luta sig åt andra hållet nästa gång man vattnar. En lösning kan då vara att göra en liten spiral som stöd. Jag använde en metalltråd klädd i grön plast, virade den några varv runt handtaget på en liten spade och lämnade en längre rak bit att sticka ner i jorden. Stammen kommer (förhoppningsvis) grova till sig rejält med tiden, så då är det bra med en stor spiral och mjuk metalltråd. De små sköra tomatplantorna såg genast lite rakare och gladare ut. Nu är det bara att hoppas att det blir lite varmare snart.

IN ENGLISH

Support for tomato plants

The day before yesterday we had an interesting mix of sun, rain, hail and snow, and tomorrow the forecast is snow and rain. Nevertheless, I still have hope that summer will come eventually, and today I decided it was time to plant my tomato plants in the green house. They were too small to bind up with string, and just leaning them against a stick for support does not always suffice (as they tend to lean in the opposite direction next time I water them). My solution to the problem was to make little spirals out of garden wire (wire covered with green plastic) for them as support. A reasonably large spiral and soft wire is preferable as the stem will (hopefully) increase substantially in size later. The frail tomato plants did look a lot straighter and happier in their little spirals. Now I am just hoping for some warmer temperatures.

Publicerat i Trädgård | Märkt Metalltråd, Trädgård | 3 kommentarer

Skärp och armband av gamla kläder

Publicerat den maj 16, 2015 av zararooke

Barnen hade en kompis på besök under helgen och det var kallt och blåsigt ute. Då föreslog jag att vi skulle fläta skärp av gamla t-shirts. Barnen var genast med på det och slängde sig glatt in i min hög av sparade gamla urvuxna, snedvridna och fläckiga barnkläder för att välja sina favoritfärger. Det är ganska enkelt att förvandla dessa till ”garn” om man kan leva med att sömmarna finns med i garnet. Och till sådana här projekt kan jag absolut leva med det.

Man skär eller klipper tyget i remsor (2-3 cm breda), parallellt med öppningen i den delen av plagget, men inte hela vägen ut till kanten. Sedan klipper man kanten snett, så att klipplinjen förskjuts en rad och man får en lång sammanhängande remsa. Lite som en spiral. Ja, det var inte lätt att förklara i ord, men förhoppningsvis förstår ni vad jag menar när ni tittar på bilderna nedan. Sedan drar man i remsorna och sträcker ut dem så att de rullas ihop i kanterna.

Jag hade några skärp som jag köpt på loppis (för 5kr styck) just med tanke på att återanvända spännena. Vi klippte loss spännena och sedan fick flickorna göra varsin fläta på dessa med T-shirt garn (3 dubbelvikta remsor). För att få en bra avslutning på flätan sydde jag rakt över flätan med symaskinen innan överskottet klipptes av och änden täcktes med en liten tygbit.

Nu har tre flickor varsitt nytt skärp av återbrukat material.

Jag tycker verkligen att det är roligt att skaparlusten går vidare i nästa generation. Häromkvällen ville min yngsta göra något med rhinstenar som jag köpt åt barnen. Hon fick klippa en remsa tyg av några gamla urvuxna byxor och på det sydde hon fast sju blommor. Det enda jag fick hjälpa till med var att fästa tråden och klämma fast tryckknappen. Jag motstod frestelsen att fålla och sy kanterna. Ibland är det bättre att hålla sig till det enkla, som de klarar själva. Jag kände mig så stolt när jag satt och tittade på min lilla 5-åring (snart 6) som kan sy själv med nål och tråd, med så hög grad av noggrannhet och koncentration. Vi hann prata om allt möjligt medan hon sydde och hon såg så nöjd ut när det var klart. Att ta sig tid att pyssla och småprata med sina barn är oerhört givande för alla parter. Att umgås och skapa något tillsammans tycker jag är välinvesterad tid.

IN ENGLISH

Belts and a bracelet made from old clothes

My daughters had a friend here during the weekend, and I suggested that we make belts from old t-shirts. They happily jumped into my pile of old, out-grown, out-of-shape and stained children’s clothes and picked out their favourite colours. We made t-shirt yarn by cutting the fabric into 2cm wide strips, and then the girls made braids on buckles from old belts, that I had bought very cheap from a second-hand store. The girls were really pleased with their new belts made from recycled materials.

The last batch of photos if of my 5-year-old (soon 6-year-old) sewing rhinestones on a piece of fabric cut from an old pair of trousers. I felt so proud watching her sew, with such a high level of concentration and attention to detail. And she was really proud over the bracelet she made. And while she sewed, we talked, about all sorts of things that popped up in her mind. I am so glad that my love of crafts has been passed on to the next generation. Spending time creating something together with children is so rewarding and I think it really is time well invested.

Publicerat i Återbruk, småpyssel, Textil | Märkt Återbruk, Kläder, textil | 2 kommentarer

Ett tovat överdrag till cykelsadeln

Publicerat den maj 6, 2015 av zararooke

Det enda min mor önskade sig till födelsedagen var en ”mössa” (dvs ett överdrag) till sin cykelsadel . Lite skämtsamt svarade jag att då fick jag väl tova en åt henne då. Men, ja, varför inte…? Man kan ju alltid prova.

Min tanke var att tova en ovansida och sy fast tyg runt kanten, som jag sedan kunde dra ihop med ett gummiband i fållen. Cykelsadlar varierar rätt mycket i storlek och form, men jag utgick från min gamla damcykel som har en relativt bred sadel. Jag skissade en ungefärlig återgivning av ovansidan av sadeln på ett tidningspapper, la till några cm krympmån och sömsmån runt om och klippte ut formen i ett linnetyg. På det la jag ut totalt 70 g ull från vita korsningsfår (i flera lager med ett lager på undersidan av tyget) och ovanpå det 40 g slitstark vit ryaull (i två lager). Jag valde att nåltova det hela lite innan jag släppte lös barnen på våttovningen.

När ullen börjat tova ihop sig fick barnen lägga ut färgad ull och silkesfibrer i formen av en blomma. Sedan försvann barnen iväg för att leka något och jag fick fortsätta tovningen och valkningen på egen hand.

Efter mycket gnuggande, rullande och knådning insåg jag att det skulle bli svårt att få ullen att krympa ner till samma storlek som sadelns ovansida… Det var ett rätt tjockt lager ull jag började med, så i efterhand är det föga förvånande. Jag kunde ha klippt ner den i storlek, men det kändes synd att stympa den fina blomman barnen gjort. Så istället valde jag att böja kanterna så att de passade runt sadeln. Jag formade den helt enkelt på sadeln innan jag la den på tork. Det är det som är så underbart med ull – det är ett väldigt förlåtande och formbart material.

När ullen torkat förstärkte jag böjningen i ”hörnen” genom att sy i ett starkt snöre och dra åt. Sedan måttade jag till och sydde fast breda resårband.

Resultatet blev faktiskt över förväntan, särskilt med tanke på att jag inte hade tillgång till cykeln ifråga när jag gjorde den. Mössan sitter som en smäck, som min mor utryckte det. Och en kall vår som denna är nog ett tovat överdrag på cykeln inte helt fel.

IN ENGLISH

A felted bicycle seat cover

The only thing my mother wanted for her birthday, was a cover for her bicycle seat. Jokingly, I replied that I could felt one for her. Well, why not…? I could always give it a try.

My plan was to felt a top and sew fabric around the edge, which I could pull together around the seat with an elastic band in the hem. Bicycle seats vary considerably in size and shape, but I based it on my old bicycle, that has a relatively broad seat. I sketched a rough representation of the top of the saddle on a sheet of newspaper, added an estimated shrinkage and seam allowance, and cut out the shape in linen fabric. On that, I laid out a total of 110 grams of wool (in several layers with one layer under the fabric). The top layers were wool from Rya sheep, which is quite coarse and strong. I chose to do a bit of needle-felting to secure the shape, before I let the kids have a go at the wet-felting. When the wool had started to felt together, the girls laid out coloured wool and silk fibers in the shape of a flower. Then they disappeared off to play something, and left me to continue felting on my own.

After much rubbing, rolling and kneading, I realized that it would be difficult to get the wool to shrink down to the size of the seat surface. I did start with quite a thick layer of wool, so in retrospect, it is not surprising. I could have cut it down to size, but it seemed a pity to cut away parts of the girls´ flower. So instead, I chose to bend the edges so that they would fit around the saddle. I simply shaped it on the seat before I left it to dry. That´s what is so great about wool – it is a very forgiving and flexible material.

When the wool had dried, I strengthened the ”corners” by sewing in a strong string and tightening it. Then I sewed on wide elastic bands. The result was actually better than expected, especially considering that I didn´t have access to the bicycle seat in question while I made it. It fits like a glove. And with the cold spring weather we are currently experiencing, a felted seat cover does feel appropriate.

Publicerat i Tova, Ull | Märkt Tova, Ull | 8 kommentarer

En tovad sjal till mor

Publicerat den maj 5, 2015 av zararooke

Jag har gjort en till stor sjal, tovad på en gardinlängd som har hängt med länge. Ursprungligen var det min mors gardiner, som jag sedan tog över (och använde som gardiner). Sedan har en längd sytts om till draperier runt döttrarnas våningssäng. Och av den andra blev det nu en sjal. Tänk så mycket nytta man kan ha av ett par gardiner i glesvävd bomull.

Jag började med att tova fast ett tunt lager lammull på gardinens baksida. Inte fullt ut, utan bara tills ullen letat sig igenom tyget och börjat dra ihop det. På kortsidorna och ena långsidan lämnade jag en kant (ca. 10 cm bred) där jag inte la ut ull. Den kommer dras ihop under tovningen och se ut som en volang när det är klart.

Sedan började jag dekorera framsidan på tyget. Mitt på tyget ville jag ha en virkad duk. Även denna har en egen historia. Den är virkad av en av mina mostrar och jag har fått den av min mor. Men jag använder inte virkade dukar på det sätt de brukar användas och tycker att den förtjänar ett annat öde än att bara ligga undanstoppad. Den gör sig faktiskt bättre på en sjal än i linneskåpet. Jag la ut ett lager ull mellan tyget och sjalen och sedan tovade jag fast den.

I ett fiberutbyte hade jag fått Corridaleull färgad i olika blåa nyanser, som råkade passa väldigt bra med färgen på duken. Jag drog av bitar av ull som jag formade till något som kan liknas kronblad på en blomma och la ut det på tyget. För att få ännu mer kontraster i la jag också på en nypa färgad lin och några silkes fibrer.

Slutligen grävde jag fram några nystan mohairgarn, restgarner som jag fått av min mor. Jag lekte runt med lite olika former och beslöt mig till sist för några snirklar här och där. Sedan var det bara att tova in all dekor och fortsätta att tova och valka hela stycket.

Kanske hade det varit enklare att lägga på all ull och dekor på en gång och tova allt i ett svep. Men genom att ta det ett steg i taget kunde jag leka runt med dekoren och bestämma hur jag ville göra allteftersom. Jag hade ingen klar bild av hur det skulle se ut när jag började. Den virkade duken var utgångspunkten och till det hittade jag ull och garn som matchade i färg. Den slutliga layouten fick växa fram under arbetets gång. Ibland måste man göra så, annars kommer man kanske aldrig till skott med ett projekt.

Jag hann få klart den här bara någon dag innan min mors födelsedag. Den är stor (250 cm x 65 cm) och jag har en liten mor, men nu kan hon svepa in sig ordentligt – i sin gamla gardin, dekorerad med hennes rest garner och hennes systers virkade duk. 😉

IN ENGLISH

A shawl for my mother

Another large, nunofelted shawl. This time intended for my mother, and mostly using materials I have been given by her. As a base, I used an old curtain (100% cotton). These curtains were originally my mothers, and then I took over them (and used them as curtains). Later, we used one length of the curtains to make a drape around my daughters´ bunk bed, and now the other got turned into a shawl. That´s a lot of use, during a long time, out of one pair of curtains.

I felted lamb´s wool to the back of the curtain, leaving an edge (about 10 cm wide) without wool on three sides to create a sort of frill. On the front of the fabric, I felted on a large doily, wisps of dyed Corridale wool, flax and silk fibres, and mohair yarn. The dyed Corridale wool and flax are from fibre exchanges and the mohair yarn is leftovers from my mother´s knitting. The doily has been crocheted by one of my aunts, but I don´t use doilies the way they are meant to be used. And I do think it deserves a better fate than to be stowed away out of sight. It certainly looks better on a shawl than inside my linen cupboard.

I just managed to finish the shawl a few days before my mother´s birthday. The final shawl is quite large (250 cm x 65 cm) and I have a small mother, but now she can wrap herself up properly – in her old curtain, decorated with her leftover yarn and a doily made by her sister. 😉

Publicerat i Återbruk, Spetsar, Textil, Tova, Tyg | Märkt Återbruk, Sjal, Spets, textil, Tova, Ull | 4 kommentarer

En lång, blommig, tovad sjal

Publicerat den april 22, 2015 av zararooke

Jodå, det blev en sjal till slut, av lammullen från mitt vita får Brittis. Hon är två år nu, så det är ju på tiden att jag gör något av hennes lammull. Ullen var tvättad, men inte kardad, så jag fick börja med det.

Något som är viktigt att komma ihåg när man tovar sjalar är hur mycket de kommer krympa under tovningen. En sjal som känns för kort är inte rolig, särskilt inte när man lagt ner en massa tid och kraft på att tova den. För att försäkra mig om att denna skulle bli nog lång tog jag i lite extra vad gällde tyger. Av två gardinlängder och en mindre sjal, allt i tunn bomull, fick jag ihop totalt 4,5 m x 85 cm tyg. På det la jag ut ett tunt lager ull (totalt ca 230 g) och sedan använde jag en vanlig skursvamp (som jag doppade i en balja med varmt vatten och såpa) för att fukta ner alltihop. Matbordet räckte så klart inte på långa vägar till 4,5 m men det löste jag genom att göra det bitvis och rulla upp det allteftersom i 5 m bubbelplast.

Sedan vidtog rullning, kavlande och gnuggande, både i badkaret och mot bubbelplasten på bordet. Skarvarna mellan tygbitarna fick lite extra bearbetning för att hålla ihop ordentligt.

De ursprungliga 4,5 m x 85 cm krympte till runt 3 m x 50 cm. Det blev en väldigt lång sjal, kanske i längsta laget för att vara praktisk… Men jag är riktigt nöjd med resultatet.

Och om inte annat så kan man vira den många varv runt en 5-åring. 🙂

IN ENGLISH

A long, nunofelted shawl

Finally, I did get around to felting a shawl, with lamb´s wool from my white sheep Brittis. She is two years old now, so it’s about time I did something with the wool shorn when she was a lamb. The wool was washed, but not carded, so I had to start with that.

One thing that is important to remember when felting a shawl, is how much they will shrink during felting. A shawl that feels too short is not much fun, especially when you have put a lot of time and effort into felting it. To guarantee that this one would be long enough, I added on a bit to my calculations on fabric. From two lengths of curtains and a small shawl, all in thin cotton, I got a total of 4.5 m x 85 cm of fabric. On that I laid out a thin layer of wool (in total about 230 g) and then I used a regular scouring pad (which I dipped in a bowl of warm water and soap) to wet everything. Our dining table was of course nowhere near 4.5 m in length, but I solved that by doing it in sections, and rolling it up in 5 m of bubble wrap as I went along. After that came the usual rolling and rubbing, both on the table and in the bathtub, with some extra rubbing where the pieces of fabric met.

The original 4.5 m x 85 cm shrank to around 3 m x 50 cm. It is a very long shawl, perhaps a bit too long to really be practical… But I am really happy with the result. And, if nothing else, I can wrap it several times around my 5 year old. 🙂

Publicerat i Textil, Tova, Ull | Märkt Sjal, textil, Tova, Ull | 8 kommentarer

Tovade provbitar

Publicerat den april 19, 2015 av zararooke

Jag blev sugen på att tova mig en sjal, men så fick jag beslutsångest. Vilken ull skulle jag använda? Vilka tyger? Form? Färger? Mönster? När det finns så många möjligheter kan det vara svårt att välja. I min beslutsvånda kom jag fram till att det kanske vore bäst att börja med att tova några provbitar. Det borde man egentligen alltid göra inför ett nytt projekt, för att kolla hur mycket ull man behöver lägga ut, hur mycket det krymper o.s.v. Det är sällan jag har tålamod till det. Jag kör oftast på känn, justerar lite allteftersom och hoppas på det bästa. Nu tänkte jag vara ordentlig för en gångs skull.

Jag har kvar lammull från våra egna får (lantraskorsningar) och det börjar bli på tiden att göra något med det, särskilt den vita ullen som kan börja gulna om den ligger för länge. Jag la bara ut ett tunt lager av ull. På det testade jag att tova in en remsa tyg och lite färgad ull, och klippte även upp ett hål, bara för att se hur det blev. Provbiten krympte från 25 cm till 15 cm. Mot ljuset ser man hur tunt det är och hur ullen har snirklat ihop sig. Tyget är ordentligt intovat, med ett tunt lager vit ull som letat igenom till tygets ovansida.

Jag gjorde en till provbit med samma ull, men med ett annat tyg. Det tunna bomullstyget drogs ihop ordentligt av ullen, men här ser ovansidan av tyget inte fullt så hårigt ut eftersom den vita ullen inte syns lika väl mot den vita bakgrunden i tyget.

Efter det provade jag svart finull, även detta är lammull, som jag fått av en god vän. Jag la ut det tunnaste lager ull jag kunde få till och på det några olika tygbitar i bomull och silke och lite färgad merinoull. Det krympte också ordentligt, från 20 cm till 12 cm, och tygerna drogs in i ullen. Den mer finfibriga finullen ger ett mer kompakt och mindre hårigt utseende och är också mjukare jämfört med de tovade bitarna med den vita ullen.

Sedan var jag också tvungen att testa lite merinoull, som jag har fått i utbyte mot råull av likasinnade fiberentusiaster. Här la jag först ut en bit tunn bomullsväv och på det några tunna remsor av ull. Den här ullen är så mjuk, så det känns nästan inte som ull – åtminstone inte om man är van vid att ull ska stickas lite (enligt min mor är det just stickigheten som får igång blodcirkulationen och som gör att man känner sig varm när man bär ylleplagg). De små, tunna merino fibrerna syns knappt på andra sidan tyget, trots att tyget uppenbarligen har tovats in och skrynklats ihop. Så annorlunda från den grövre ullen jag är mer van att tova.

Slutligen gjorde jag en enkel blomma av merinoull på silkestyg. En sjal behöver ju inte ha ett heltäckande lager av ull – man kan ju lägga ut ull enbart som mönster/former med kala partier av tyg däremellan. Jag fascineras verkligen av hur lite av ullen som syns på andra sidan av detta tunna, vita silkestyg, trots att det tovats fast.

Blev det då enklare att bestämma vad jag skulle göra? Nä, det kan jag nog inte påstå. Varje gång jag tovar något poppar det upp fler idéer och möjligheterna känns ännu mer oändliga. Men det var lärorikt att tova några provbitar och kanske behöver jag heller inte begränsa mig till en enda sjal…? 😉

IN ENGLISH

Felted samples

I got the urge to nunofelt a shawl, but then I couldn´t decide how to go about it. What wool to use? Which fabrics? Shape? Colors? Pattern? With so many options, it can be difficult to choose. The sensible thing to do, before starting any new felting project, is to felt samples to check how much wool needs be laid out, shrinkage etc. I´m usually not that sensible. I tend to just use my gut feeling, adjust things as I go along, and hope for the best. But for once, I decided to do it properly.

Above are the samples I felted, with different types of wool and fabric. The white wool is lamb’s wool from my own sheep (Swedish cross-breeds), which produces a somewhat hairy result, although less conspicuously so on fabric with a lot of white in it. The black wool is also lamb´s wool, from Finull sheep (the finest fibred wool of our traditional Swedish breeds). That produced a more compact and less hairy finish, and is softer than the wool from my sheep. I also felted some samples with merino wool, which I have been given in exchange for raw wool by fellow fibre enthusiasts. I am used to felting much coarser types of wool and I am fascinated by how faintly the merino fibres show on the other side of the fabric, even though the fabric has been felted into the wool. And it is so soft, it hardly feels like wool – says I, who is used to wool always being a bit prickly… According to my mother, that is what gets your circulation going and keeps you warm when you wear wool. 😉

And did I get any closer to making a decision about my shawl by doing this? No, not really. Every time I felt something, new ideas pop up, and the possibilities seem even more endless. But I did lean a lot from it, and who says I need to limit myself to only one shawl…?! 😉

Publicerat i Tova, Ull | Märkt textil, Tova, Ull | 2 kommentarer

Vårens fårklippning

Publicerat den april 15, 2015 av zararooke

Förra veckan var det dags för fårklippning igen och jag har skrivit ett inlägg om det på The Felting and Fiber Studio som ni kan läsa här: http://feltingandfiberstudio.com/2015/04/15/shearing-sheep-in-sweden/

Nu har vi nakenfisar i fårhagen och en bagge som ser ut som en liten get – och hoppas på varmare väder och fina lamm om ungefär en månad.

IN ENGLISH

Spring sheep shearing

We sheared our sheep last week, and I have written a post about that on The Felting and Fiber Studio that you can read here: http://feltingandfiberstudio.com/2015/04/15/shearing-sheep-in-sweden/