Jag gillar grönt. Men jag tycker att det är så rackarns svårt att hitta RÄTT grön färg. Ibland drar det för mycket åt gult, ibland för mycket åt blått och ibland är det bara… ja, helt enkelt för grönt. Jag har både färgat ull grönt och någon gång köpt grön ull – med det visar sig aldrig vara just den nyansen jag tror jag vill ha. Men nu var jag fast besluten att göra något med min färgade ull, med fokus på det gröna.

Just den här ullen har jag färgat med de där färgtabletterna man färgar ull med (se Påskpyssel). Utöver det plockade jag fram vit, grå och svart ull. Den gröna ullen går åt det blåa hållet och de två olika nyanserna kommer sig av att vi färgade ull i två omgångar i samma färgbad. Den andra omgången blev lite svagare i färgen. Nu tog jag den gröna ullen och kardade den tillsammans med svart, grå respektive vit ull. Då fick jag fram fem olika nyanser av grönt och då kändes den plötsligt roligare.

Jag tovade ihop några stycken med mina nyanser av grönt, tillsammans med mera vit ull. Men resultatet kändes blekt och drog ännu mer åt det blåa hållet. Då kom jag på att när jag färgat ull med vanlig hushållsfärg (se Färga ull med hushållsfärg i mikron) blev det en giftigt lysande grön färg, som drog lite mer åt det gula hållet. Kanske en kombination av det blågröna och giftigt gröna kunde fungera? Värt att testa, tänkte jag, och slängde ner mina tovade stycken i ett färgbad med några droppar grön hushållsfärg och körde i mikron. Och se där – helt nya nyanser av grönt som kändes mycket roligare än utgångsfärgen.

Kanske finns det ingen perfekt grön färg – kanske är det just de olika nyanserna som gör det gröna så tilltalande…? Och vad jag gjorde av mina gröna tovade stycken, ja, det får jag återkomma till i nästa inlägg. Jag behöver lite dagsljus för att kunna ta kort på den gröna färgen…

IN ENGLISH

Shades of green

I love green. But I have always found it difficult to find the right green colour. It is either too yellow, or too blue, or perhaps just to green. I have dyed wool green and even bought green wool, but it never seems to be the colour I think I want. Now I had decided to do something with wool I have dyed, in particular the green.

This wool was dyed with a food colour meant for dyeing eggs at Easter, and the green leans towards blue. Some of the wool is lighter in colour as we dyed two batches of wool after each other in the same colour bath. I carded the green wool together with black, grey and white wool, respectively. This blending produced different shades of green. Or, to be more correct in terms of terminology (I think), the blending with black produced a darker shade, the white a lighter tint and the grey a duller tone. (I am trying to learn a bit more about colour theory through this year’s challenge at The Felting and Fiber Studio). In any case, this was more fun than just having the original colour.

I felted a couple of pieces with my ”shades of green”, together with some more white wool, but the result looked pale and even more blue. Then it struck me, that wool I had dyed with regular food colouring turned out an almost poisoning looking green, leaning towards yellow. Perhaps a combination of the bluish green and poisoness green could work? Worth a try, I figured, and put the felted pieces into a colour bath with green food colour and nuked it in the micro for a minute. And there I had it – completely new shades of green that were much more fun compared to the original colour.

Perhaps there is no such thing as a perfect green colour. Perhaps it is the different shades that makes green so attractive…? I’ll get back to what I eventually made from my green felted pieces in my next post. I need some daylight to take a decent photo of all this greeness…