Nåltovade fluffiga varelser

Jag fick min handledsfraktur opererad förra veckan och hade sedan sällskap här hemma av min 7-åring som hade hosta och hög feber. Efter två dagar i varsin soffa kände vi oss lite piggare och behövde hitta på något att göra. Så vi hjälptes åt att plocka fram lite ull och tovningsnålar. Jag tänkte att varsin nåltovad tavla kanske vi åtminstone skulle kunna åstadkomma, trots hosta respektive en arm i gips.

Dottern valde att göra en tavla med färgade lockar. Ett landskap med träd i bakgrunden och svampar i förgrunden. För att inte sticka sig med nålen tillverkade hon också fingerskydd av papper och tejp. Det är en klok tjej.

Jag gav mig också på att nåltova ett motiv och passade då på att testa en teknik jag inte provat tidigare, som ger en fluffig pälsliknade yta. Man nåltovar bara fast ullen i mitten på fiberlängden, viker den ena halvan över den andra och nåltovar längs kanten på vikningen. Nästa rad med ull läggs lite längre upp och överlappar den föregående. Jag jobbade nerifrån och upp längs kroppen, och utifrån och in på huvudet, och slutligen nåltovade jag ett par ögon och en näbb i mitten på allt fluff. 

Det blev någon slags uggleliknande fantasifigur till slut. Och fluffig blev den definitivt. 

Under helgen ville sedan båda barnen prova att tova fluffiga alster, men tredimensionella. Så de började med varsitt frigolitägg som de nåltovade ett lager ull på, och sedan tovade de fast rader av ull i samma teknik som jag använde till ugglan. Eftersom fiberlängden var lång i förhållande till alstret fick de klippa av fibrerna på mitten. Men det klarade de också av galant. Själv satt jag bara och tittade på och lät vänsterarmen vila. 

Med en nåltovad nos och möbelspikar till ögon blev det två små varelser. Ullråttor kanske? Vad det än är så är flickorna väldigt nöjda med sina helt egentillverkade fluffbollar av ull. 


IN ENGLISH 

Needle-felted, fluffy creatures 

I had surgery on my wrist fracture last week, and then had the company of my 7-year-old, who was home from school with bad cough and high fever. After two days spent in a sofa each, we felt a little better, and needed to find something to do. So we got out some some wool and felting needles. I figured we might at least be able to achieve a needle felted picture each, in spite of a cough and an arm in plaster, respectively.

My daughter went for the dyed locks, and felted a landscape with tress in the background and two mushrooms in the foreground. I took the opportunity to test a needle-felting technique I hadn’t tried before, to create a fluffy, fur-like texture. The photos above probably decribe the technique better than words, but in short, you felt along the centre of the fibres, fold one end over the other, and secure the folded edge. The next section of fibres is placed slightly higher up, but overlapping the previous row. I finished it off by felting a pair of eyes and a beak in the middle of all that fluff, and ended up with an owl-like creature. Definitely a fluffy one.

Later, during the weekend, both my girls wanted to make fluffy creatures, but tre-dimensional ones. So they started with styrofoam eggs, which they covered with wool, and then they used the same technique to add ”fur”. The fibres were a bit too long, so they had to cut them in half. But they solved that brilliantly too. I just sat there and watched, giving my left arm a rest. They added a needle-felted nose, and used a small black nails as eyes, on their fluffy creatures. I’m not sure what they are, wool-rats perhaps? But the girls are ever so proud that they made them all by themselves.

Annonser
Publicerat i Tova | Märkt , | 13 kommentarer

Tovade element: jord och vatten

Jag fick nyligen ett paket fyllt med ljuvliga fibrer, färgade i regnbågens alla färger, från min vän Zed i England. På bilderna nedan ser ni exempel på fibrer av ros (flera färger), silke (blå), bambu (grön-gul),  soja (orange), kapok (grå), viskos (lila) och egyptisk bomull (rosa). Zed har skrivit en guide om hur man kan använda olika typer av fibrer i våttovning, som jag varmt kan rekommendera för den riktigt fibernördiga tovaren, och säljer ibland paket med olika färgade fibrer via Etsy. Den stora frågan nu var vad jag kunde hitta på att tova där jag kunde testa denna bredd av fibrer och färger. Det blåa fick mig att tänka på vatten, det gröna på mossa… Ja, varför inte en tolkning av de fyra elementen – Jord, Vatten, Luft och Eld – gärna i varsin del av färgskalan? Det kändes som en kul utmaning, med stora frihetsgrader och många möjligheter.

Först ut blev Jord.  Brun och grön ull, massor med olika fibrer (viskos, silke, bambu, soja och nylon) i olika nyanser av brunt, gult och grönt, och några tygbitar. Min 7-åring insisterade på behovet av att ha med blommor, så det fick bli ett småblommigt sidentyg i ena hörnet. När det tovade stycket börjat hålla ihop knöt jag in små bollar av ull och sydde några stygn för att skapa rynkor. Sedan fortsatte jag att tova och valka alltihop.

Sedan fortsatte jag med Vatten. Här tänkte jag mig vågor som sköljer in på en strand. Vit, beige och flera nyanser av blå ull. Lite tyg och olika fibrer (bomull, silke, soja, viskos och mjölkprotein) och lockar i vitt och olika nyanser av blått. Det var så vackert när allt var utlagt, så det kändes nästan synd att tova ihop det, samtidigt som det var spännande att se vad det skulle bli av det hela.

Ja, så långt kom jag förra helgen, och hade givetvis stora planer på att fortsätta med Luft och Eld nu i helgen. Men sedan bröt jag handleden! Som tur var min vänstra och inte min högra (då jag är högerhänt), men det blir onekligen svårt att tova ett tag framöver med gips på ena armen i 5-6 veckor… Hursomhelst så ville jag ju ändå åtminstone få klart de här två styckena. Med den gipsade vänsterarmen som dödvikt kunde jag hålla fast det tovade stycket och nåltova fast lite rynkor och lockar. Givetvis i sällskap av min sällskapliga och ullälskande katt (som oftast är mest i vägen).

När det kom till Vatten fick jag ta till klädnypor för att göra ”vågor” i havet som jag nåltovade och sydde på plats.  Och sedan lyckades jag sy fast några snäckor och en bit korall på stranden, med en hand och begränsad styrhjälp av den andra handen.

Nu får min värkande vänstra handled vila ett tag i högläge, medan jag skriver detta med enbart höger hand på paddan. För jag ville ju gärna visa upp resultatet också. Så här blev till slut min tolkning av elementet Jord. Brunt och grönt, ”mossiga stenar”, och lite blommor och färgprakt i ena hörnet. Ett experiment med olika material och fibrer och ytstruktur.

Och så här blev elementet Vatten. Jag tycker nästan att jag hör vågskvalp och snäckorna gav det hela en extra dimension.

Då återstår Luft och Eld… Men nu ser det ju onekligen ut som att jag har ett tag på mig att fundera ut hur jag ska ta mig an det.


IN ENGLISH 

Felted elements: Earth and Water

Last week I received a package full of gorgeous, dyed fibres, from my friend Zed in England. In the first batch of photos you can see examples of fibres from rose (various colours), silk (blue), bamboo (green-yellow), soy (orange), kapok (grey), viscose (purple) and Egyptian cotton (pink). Zed has also written an excellent guide on how to use embellishment fibres in wet-felting, and occasionally sells packs of different dyed fibres via Etsy. The big question now was what I could felt, which would allow me to experiment with this array of different fibers and colours. The blue got me thinking about water, the green looked like mosses… So, why not an interpretation of the four elements – Earth, Water, Air and Fire – preferably each one from a separate part of the colour scale? It felt like a fun challenge, with large degrees of freedom and many possibilities.

I started with Earth. Brown and green wool, lots of different fibers (viscose, silk, bamboo, soy, and nylon) in various shades of brown, yellow and green, and a few pieces of fabric. My 7-year-old insisted on the need to include flowers, so we added a piece of silk fabric with flowers in one corner. When the piece had started to felt together I tied in small balls of wool and sewed a few stitches to create wrinkles. Then I continued to felt and full the whole thing.

Then I continued with Water. Here I was thinking of waves washing up on a beach. White, beige and several shades of blue wool. A little fabric and different fibers (cotton, silk, soy, viscose, and milk protein), and locks in white and shades of blue. It looked so pretty when everything was laid out, so it almost felt a shame to felt it all together, but it was also exciting to see what would become of it all.

That’s as far as got last weekend, and I obviously had grand plans on continuing with Air and Fire this weekend. But then I went and broke my wrist. Lycklig my left, and not my right (I am right-handed), but having an arm in a cast for 5-6 weeks will certainly make felting difficult… Nevertheless, I really wanted to finish at least these two pieces. And using my left arm as sort of dead weight, I managed to hold down the Earth-piece so that I could finish it up with some needle felting and addition of locks, in the company of my sympathetic and wool-loving cat (who, as usual, was mostly in the way…). For the Water-piece, I ended up resorting to clothespins to pinch the felt together, to be able to needle-felt and stitch some ”waves” in the felt. I also managed to sew on some shells and a piece of coral, with one hand and limited support from the other hand.

Now I’m letting my, rather painful, left wrist rest for a while, in an elevated position, while I write this using only my right hand on my iPad. Obviously, I wanted to share the results too. So, above you can see my felted interpretation of the element Earth. Brown and green, ”mossy stones”, and some flowers and hint of more colours in one corner. An experiment with various materials and fibers, and surface structure. And the last batch of photos is my interpretation of the element Water. I almost think I can hear the sound of waves, and the shells really gave it all an extra dimension.

That leaves Air and Fire … But at present it undeniably looks like I may have some time to to figure out how to go about that.

Publicerat i Tova | Märkt , | 13 kommentarer

En tovad malpåse

En kollega är väldigt förtjust i både uttrycket att stoppa saker i malpåse och i malar (som i fisken mal). Någonstans där föddes idéen att tova honom en malpåse, i formen av en mal. Vissa ideer är bara för roliga för att inte genomföras. 😉

Nu råkade jag ju dessutom ha en ihopkardad blandning av svart Jämtlandsull och vit finull, som tovat ger skiftningar i grått, och en bit sidentyg (med paljetter) som plötsligt kändes perfekt till malens marmorerade mönster. Första lagret ull bestod av ren svart respektive vit ull för att få en mörkare rygg och ljusare buk. Till det andra lagret använde jag den ihop kardade blandningen. Analfenan och stjärtfenan gjordes av ull som stack ut utanför mallen för kroppen. Övriga mindre fenor (ett par bukfenor, ett par bröstfenor och en ryggfena) nåltovade jag separat innan jag la dit den. Slutligen la jag på remsor av sidentyget längs buken och lite vita bambufibrer.

För att inte bröstfenorna skulle tovas fast helt i kroppen hade jag lite bubbelplast emellan. När ullen tovats ihop ordentligt klippte jag upp ”munnen” (som skulle bli påsens öppning) och tog ut mallen innan jag fortsatte med valkningen. När jag kände mig färdig med tovningen, och den var ordentligt ursköljd, fick den torka med två avlånga ballonger i sig.

Jag sydde fast ett band på insidan av öppningen som fungerar som en dragskokanal, och det tovade dragskosnöret ska förstås symbolisera malens långa skäggtömmar. Man drar helt enkelt i skäggtömmarna för att stänga malpåsen.

Min kollega blev nog både väldigt överraskad och glad över att få en tovad malpåse. Och den blev ju faktiskt rätt lik en mal tillslut, med en riktigt fin marmorering (och paljetter) på buken. 


IN ENGLISH 

A felted catfish bag

This felting project stems from playing with Swedish expressions and words with different meanings. A colleague of mine likes to use the expression mothballing, meaning to put things in protective storage for possible future use. In Swedish, the expression is to put things in a ”moth bag”. In addition, the Swedish word for moth is ”mal”, which also happens to be the Swedish term for catfish. And, incidentally, my colleague is also very fond of catfish. Somewhere here, an idea formed to felt him a ”moth bag” in the shape of a catfish. Some ideas are just too fun to not realize. 😉

I used white and black wool, to produce different shades of grey, and happened to have a piece of silk fabric (with sequins) which was perfect to create the marbled pattern on the belly of the catfish. I also used some white bamboo fibres for extra effect. The tail fin and long anal fin were made with wool protruding outside the body-shaped resist. I needle-felted the smaller fins separately before laying them in place, to be wet-felted to the body. After felting, I stuffed the body with two long balloons and let it dry. 

The mouth, i.e. the opening of the bag, can be pulled closed with a drawstring, which is a felted rope symbolizing the barbels on the catfish. You just pull the barbels to close the bag. My colleague was both very surprised and happy to receive his catfish/moth bag. And it really did turn out quite catfish-like in the end. I’m especially pleased with the pattern on its belly, with sequins and all. 🙂 

Publicerat i Tova | Märkt , , , , , | 4 kommentarer

Tovad hatt med veck

img_5439När jag nu blivit ägare till både ett frigolithuvud och en hattstock (av enkel typ i frigolit) var jag ju tvungen att tova mig en ny hatt. Jag har tovat hattar tidigare, men i brist på hattstock har jag fått använda mitt eget huvud att forma den på – och det ska onekligen bli skönt att slippa bli så blöt om huvud, axlar och rygg under den processen. Dessutom ser man lite bättre vad man håller på med när man formar en hatt på ett ”huvud” som står på bordet framför en, istället för på sitt eget huvud framför en spegel. 😉

 

När jag gjorde mallen (av golvunderläggsmaterial) höftade jag lite utifrån en hatt jag tovat tidigare och la till ordentligt på höjden eftersom jag ville ha ett överskott att göra veck med. Vad gäller ull och dekor tänkte jag mig något liknande det jag gjort handledsvärmare av tidigare; mörk (solblekt brun) Jämtlandsull, en blandning av merinoull, kamel, alpacka och silke, samt lite vinröda tyger och andra fibrer. Jämtlandsullen räckte till ett lager (jo, jag har mer, men den behöver tvättas och kardas först, och det hade jag ju inte tid med just nu), så nästa lager fick bli av brun Finsk finull. Men sedan blev jag tveksam kring den bruna nyansen och plockade fram brun ull från Värmlandsfår respektive Härjedalsfår. Båda dessa raser har fällar som består av en blandning av mjuk underull och längre och grövre täckhår. Om man tar tag i toppen och basen av locken kan man dra isär den och separera de två fibertyperna. I det här fallet ville jag använda bara den mjuka underullen.

På den bruna ullen la jag ut remsor av sidentyg, lite mörkröd merinoull och merinoblandningen med alpacka, kamel och silke, samt rödfärgade rosenfibrer.

Sedan vidtog tovning och valkning tills hatten krympt ner till lämplig storlek, dvs så att den precis gick att dra på hattstocken. Väl ursköljd, och efter ett bad i kallt vatten med ättikssprit, var det dags för formgivning på hattstocken. Här provade jag mig fram med veck som hölls på plats av klädnypor. Och när jag kände mig nöjd med formen nålade jag fast hatten i hattstocken och lät den torka så.

När hatten torkat sydde jag fast vecken för hand för att bevara formen. Det blir lite för mycket dragsspelseffekt annars, och lätt att man drar ner hatten för långt över öronen när man tar på sig den. Slutligen fick frigolithuvudet stå modell. Hon passar faktiskt bättre i hatt än vad gör och är enklare att fotografera. Men hatten, den använder jag faktiskt själv nu. 🙂


IN ENGLISH 

Felted hat with folds

As I now, at last, own both an extra head and a simple hat block, I just had to felt myself a new hat. I have felted hats before, but that has always entailed shaping them on my own head, which invariably involved water running down my neck, shoulders and back. It’s also much easier to see what you are doing when the ”head” is standing in front of you on the table, instead of being stuck on your shoulders. 😉

I used a variety of brown wool for this hat. The base is wool from Jämtland sheep and Finnish Finewool sheep (also known as Finnsheep). I also used wool from two dual coated Swedish breeds called Värmland sheep and Härjedal sheep. By grabbig the locks at the base and tip, the fine undercoat can be seperated from the longer and coarser outer hairs. In this case, I only used the fine wool. In addition, I also used some silk fabrics, dark red merino, a merino blend with alpacka, camel and silk, and rose fibres dyed red.

When I made the resist, I exaggerated the height of the hat, to have and excess of material to make folds with. After the hat was felted and fulled down to an appropriate size, I rinsed it throughly and then shaped it on the hat block. I played around with the folds, using clothespins. When I was satisfied with the shape, I pinned the hat to the hat block and left it to dry.

I have done some hand-sewing to keep the folds in place, or else I tend to pull the hat to far over my ears. My stand-in head actually looks better in a hat than I do, and is easier to take photos of, but I have started using my new hat too. 🙂

Publicerat i Tova, Ull | Märkt , , | 17 kommentarer

Broderade hästtavlor för ridmärken

Båda döttrarna rider på ridskola och då kan man ta olika ridmärken. Dessa behöver så klart visas upp på något sätt och jag tänkte att en liten tavla med ett broderat hästmotiv skulle kunna lämpa sig till det. Jag sökte lite på nätet efter lämpliga mönster, men många var för stora eller lite för komplicerade. Till slut ritade jag helt enkelt av en siluett på ett rutigt papper och fyllde i ett kryss i varje ruta där mer än 50% av rutan låg innanför siluetten. Det fungerade förvånandsvärt bra. Om man kisar lite ser det ju ut som en häst. 😉

Barnen hade aldrig sytt korsstygn tidigare, men fattade snabbt principen. Jag hjälpte 7-åringen med några rader, men hon sydde faktiskt större delen själv. Och 11-åringen valde två nyanser av blått för att tydliggöra vad som var man och pannlugg på hästhuvudet, och ritade sedan också en ram som hon broderade runt motivet.

De satt och broderade vid köksbordet större delen av nyårsdagen, ja ända in på kvällen tills de blev färdiga. Och nog blev det stiliga och väldigt personliga tavlor till ridmärkena. 🙂


IN ENGLISH 

Boards for riding bagdes with embroidery

Both my daughters take riding lessons at a riding school, where you can get riding badges for different levels of achievement. These badges obviously needed to be displayed somehow, and I thought that a framed piece of embroidery, with a horse motif, might be appropriate. I needed a small and simple embroidery pattern, and ended up drawing my own. I just simply traced a silhouette and put a cross in every square that was at least 50% inside the silhouette. That worked surprisingly well. If you squint your eyes, it looks like a horse. 😉 

Neither of the girls had done any cross-stitch embroidery before, but very quickly understood the principle. I did help my 7-year-old with a few rows, but she did most of it on her own. My 11-year-old decided to use a different shade of blue for the mane on the horse head, and also drew and embroidered a frame around the motif. They spent most of New Year’s Day embroidering at the kitchen table, and were done by the evening. And I think they made really nice boards to display their riding badges on. 🙂

Publicerat i småpyssel, Textil | Märkt , | 8 kommentarer

Tillbehör till miniatyrhästar

Döttrarna, som är 7 och 11 år, samlar på Schleich hästar. Till dessa går det förstås att köpa en massa tillbehör, men barnen tycker ofta att det är roligare att tillverka dem själva. Nu under jullovet har miniatyrverkstaden varit i full gång. Vi rotade fram allt möjligt användvändbart i mina gömmor, från sytillbehör till material från smyckestillverkning, skinn, metalltråd och tänger.

Det blev några färgglada täcken, med spännen gjorda av ståltråd och hyskor som knäppning fram…

… Och grimmor av smyckesdetaljer med flätade grimskaft.

Barnen lyckades även pillra ihop små ryktborstar, hovkratsar (av gem och ihåliga plastsnören), rosetter och hönät.

Och 11-åringen har helt på egen hand tillverkat benskydd, träns och sadlar av små skinnbitar. Jag kan inte annat än imponeras av vad små fingrar kan åstadkomma… 🙂


IN ENGLISH 

Accessories for miniature horses

My daughters, who are 7 and 11 years old, collect Schleich horses. There are, of course, lots of accessories you can buy for these horses, but my kids also enjoy making them themselves. During this Christmas break, we found all sorts of usable bits and bobs in my stash of crafting material; from sewing accessories, to stuff from jewelery making, pieces of leather, wire and pliers. And soon the manufacturing of miniatures was in full swing. 

We have made colourful horse blankets, halters and leads. The kids also managed to make miniature grooming equipment, price bows and hay nets. And my 11-year-old has made leg pads, bridles and saddles from pieces of leather (all on her own, without any assistance from me). I can’t help being impressed by what small fingers can accomplish… 🙂

Publicerat i småpyssel | Märkt , , , , | 12 kommentarer

Jubileumsull

Inför Svenska fåravelsförbundets 100 års jubileum nästa år pågår ett projekt för att skapa ett konstverk av Svensk ull. Ett upprop har gått ut där man har efterfrågat rutor (10 x 10 cm) gjorda i valfri teknik av spårbar Svensk ull i naturfärger. Med spårbar menas att man kan säga var ullen kommer ifrån, så med varje ruta ska det följa med information om fåret/besättningen, ägaren, gärna vem som klippt ullen, hantverkaren och tekniken med vilken rutan skapats. Både renrasigt och korsningar har välkomnats och alla dessa rutor ska sedan sammanfogas till ett konstverk som visar den fantastiska variationen av ull som finns i Sverige. En offentlig FB-grupp som heter Jubileumsull skapades, en hel del olika ulltyper har förmedlats från fårägare till hantverkare och bidragen har flödat in. Det har varit riktigt kul att se hur starkt engagemanget är för Svensk ull och vilken imponerande hantverksskicklighet det finns. Jag blir riktigt sugen på att lära mig att spinna… Och sticka och virka och nålbinda…

Jag har gjort fyra rutor och mina bidrag är förstås tovade. En ruta har jag gjort av ull från vår klövsjöbagge Jamtlis Frode. Han har ull av ryatyp, en blandning av mjuk underull och riktigt långa vågiga och rätt grova täckhår. Men för att begränsa rutans storlek till de angivna måtten valde jag att använda lite kortare lammullslockar från hans första klippning. Jag våttovade en ruta som bas och nåltovade sedan fast en rad med små solblekta lockar.

En annan ruta är gjord på liknande sätt, men med lockarna tovade i en cirkel och in mot mitten, så att de spretar ut som ett fyrverkeri av lockar. Den här ullen kommer från ett korsningsfår (Svea) från en fårgård i grannbyn. Riktigt söta och glansiga lockar som jag tyckte förtjänade att visas upp. 

Sedan hade jag en fäll med en otrolig färgvariation som jag gärna ville göra något av. Det är lammull från en av grannens Åsenkorsningar (baggen var ett mörkt Åsenfår och tackan en vit Svea). Jag valde ut ett gäng lockar i olika färger och fick ihop kardad ull i fyra olika färger. Till tovningen behövde jag också några cirklar i olika storlekar i mjukplast…

Jag la ut en färg av ull i taget i en fyrkant, och la på en cirkel av mjukplast (i ökande storlek) mellan varje lager. När ullen börjat tova ihop sig ordentligt klippte jag ut en cirkel i taget, och där cirklarna legat har de olika lagren av ull hindrats från att tovas ihop. Sedan fortsatte jag att tova och valka ullen.

Den fjärde rutan är av Jämtlandsull från Anna Hedendahl, som är den som samlar ihop alla Jubileumsrutor och som dessutom råkar bo i grannbyn. Det här är solblekt mörk ull från ett av hennes Jämtlandsfår som heter Ermine. Jag tovade en ruta som bas samt tovade ull runt en trekantig form (lite lik en tomteluva) som jag sedan tryckte ihop (se bilder nedan) och nåltovade fast i rutan.

Slutresultatet av de två sistnämnda rutorna ser ni nedan. Två rutor med runda former gjorda med olika tekniker.

Jag lämnade mina bidrag hos Anna strax innan jul. Slutdatum för insamlingen av rutor är 27 dec och då måste jag nog besöka henne igen för att titta på allt som kommit in… Sedan ska det bli riktigt spännande att se det slutliga ullkonstverketet också. Det kan inte bli annat än helt fantastiskt med tanke på alla underbara rutor som visats i Jubileumsullgruppen. Jag tror att premiärvisningen planeras till Fårfesten i Kil. 

Slutligen vill jag och flickorna passa på att önska alla en riktigt god och skön julhelg och ett gott nytt år!


IN ENGLISH 

Anniversary Wool 

The Swedish Sheep Breeders Association will be celebrating their 100-year anniversary next year, and have initiated a project to create an artwork of Swedish wool. A wide appeal has been made in which they have asked for squares (10cm x 10cm) made by any technique using traceable Swedish wool in natural colors. With traceable they mean that one can say where the wool comes from, so each square needs to be accompanied by information about the sheep, sheep owner, preferably also the shearer, the artisan and the technique in which the square was created. Both pure-breeds and cross-breeds have been welcomed, and all these squares will be joined together into a work of art, showing the amazing variety of wool available in Sweden. A public FB group called Jubileumsull was created, a lot of different types of wool have been distributed from sheep owners to artisans, and the contributions in the form of squares have flowed in. It’s been really fun and inspiring to see the strong interest in Swedish wool and impressive craftsmanship in various techniques. Now I am really eager to learn to spin … and knit and crochet.

I’ve made four squares for this project, and they are all felted (see photos above). One is made with lamb’s wool from our very friendly black ram called Jamtlis Frode, who is of the breed Klövsjö sheep. The white one is made of very shiny and cute locks from a cross-breed in the neighboring village. I also felted a square from a fleece I got from our neighbour, a cross-breed (50% Åsen sheep) with losts of colour variation. That’s the one where I used round resists. And lastly, I made a square with brown wool (actually black, but a sun bleached summer fleece) from a Jämtlands sheep called Ermine. It really was a good excuse to play around with different types of wool and techniques, and I’m so looking forward to seeing the final piece with all these squares sewn together. 

Finally, the girls and I would like to wish you all Merry Christmas / Happy Holidays and all the best for the New Year! 

Publicerat i Jul, Tova, Ull | Märkt , , | 6 kommentarer