Jag har aldrig ägt en basker, men min mor talar varmt om dem. Sålunda beslöt jag mig för att tova en basker till henne. Tillvägagångssättet är detsamma som för de tofflor jag gjort tidigare, dvs man tovar ull runt en platt form. Jag klippte ut en rund form (46 cm i diameter) av ett mjukt plastmaterial (nå’t förpackningsmaterial jag sparat). Fördelen med det, jämfört med att använda kartong, är att man då kan använda formen flera gånger. Men det var svårt att känna var kanten var på den mjuka plasten genom ullen, så i efterhand föredrar jag nog ändå kartong.

På formens båda sidor (och svept över kanten) la jag fyra mycket tunna lager kardad ull. Just den här ullen är lite slarvigt kardad så att en del lockar fortfarande går att urskilja. Det är medvetet. Just de här lockarna hade så fina färgskiftningar så det kändes synd att homogenisera alltihop. Färgvariationen ger lite karaktär. När ullen var genomfuktad och tillplattad la jag också på några helt obehandlade lockar, för att få ännu mer karaktär.

Efter lite rullning och kavling var det dags att klippa ett hål i mitten och ta ut formen. Hålet kunde ha varit en aning mindre från början – det blir större när ullen drar ihop sig när det tovas. Sedan fortsatte bearbetningen med mer varmt vatten och såpa tills skapelsen krympt till vad jag tyckte var en lagom storlek.

För en mer utförlig beskrivning av hur man tovar en basker kan jag rekommendera webbsidan Felting lessons av Terri Pike där det finns filmer som visar alla steg i processen.

Eftersom öppningen i baskern kanske blev lite stor, och en kant i ull kan klia, ville jag sätta fast en mudd i kanten. Som tur var hade jag sparat ett par av yngsta dotterns urvuxna och slitna mjukisbyxor (storlek 98) och mudden i midjan visade sig vara perfekt i både storlek och färg. Så jag sprättade loss den och sydde fast den i kanten på baskern. Räta mot räta och sicksacksöm. Återbruk känns alltid bra!

En så’n här basker kräver givetvis en stor blaffig blomma för att bli fulländad. Ni minns väl att jag klippte ut en cirkel i mitten av baskern? Den sparade jag (givetvis) och klippte och tovade till en blomform. Jag tovade också två vita blomformer av både kardad ull och obehandlade lockar. Tillsammans skapar de en effektfull, tredimensionell ullblomma.

Ullblomman fick en pärla i mitten och sedan sydde jag fast den i en säkerhetsnål. Då kan bäraren av baskern själv avgöra var det ska sitta. Sedan tvingade jag ut äldsta dottern i minus 15 grader för att agera modell. En basker kan ju stukas till på många sätt, men i kylan ville jag inte fresta på 8-åringens tålamod alltför mycket.
Även fåren fick beskåda skapelsen. Det är det gråa fåret med svart huvud (Citronella) som bidragit med den gråa ullen. Mitt vita får (Brittis) som bidragit med de vita lockarna är dock inte med på bild. Hon är mer intresserad av hö än konstiga skapelser i ull…