När man har gjort en älvträdgård kan man hoppas på att riktiga älvor flyttar in. Eller så tillverkar man egna. Vi valde det sistnämnda och jag hade en ungefärlig idé om hur vi skulle gå tillväga. Till det här projektet införskaffade jag skulpturlim (Paverpol), lera och vingar från Creativ Company. Jag tänkte att med fina vingar så borde vi kunna få till något älvlikt. Och om inte det skulle gå kunde vi göra enkla fjärilar istället.

För att få till proportionerna någorlunda började jag med att rita en streckgubbe som passade vingarna i storlek. Utifrån det gjorde jag en stomme av ståltråd som jag byggde på med lera. Den här leran är riktigt trevlig att jobba med. Den känns precis som riktig lera men lufttorkar och behöver alltså inte brännas för att härdas. Eftersom den börjar torka ganska snabbt hade jag en liten skål med vatten framme som jag fuktade fingrarna med under tiden jag jobbade med leran. Sedan var det bara att låta den stå över natten för att torka. Efter det var det dags att testa Paverpol, ett skulpturlim som bl.a. används för att skulptera med tyg. Jag klippte ut några remsor och trianglar av tyg samt en bit spets, kletade in limmet (jo, det är väldigt kletigt) i tygbitarna och draperade figuren. Det blir stenhårt när det torkat och ska tåla att stå utomhus.

Till hår plockade jag fram några vita lockar av lammull från ett av våra får. Jag kletade på lite lim en bit upp på locken, lät det torka lite, tryckte ihop stråna och klippte av överskottet. Då blev lockarna lite lättare att hantera och limma fast på huvudet. Sedan fick älvan ett huckle (som döljer de klippta ändarna på lockarna), två prickar som ögon och slutligen limmade jag fast vingarna.

Jag är faktiskt riktig nöjd med min allra första älva. Det var pillrigt och kletigt, men kul och egentligen inte särskilt svårt.

Nu när jag hade testat var det dags att göra älvor med barnen. Jag justerade stommen lite och la in en tjockare tråd (najtråd) i mitten så att älvorna skulle stå lite stabilare. Sedan fick barnen bestämma vilken kroppsställning älvorna skulle ha innan jag klädde dem med lera. Barnen valde förstås färggranna tyger och vi klippte ut kjoldelar i formen av blomblad. Älvorna fick också hår av färgad ull som matchade färgen på kläderna.

På dessa älvor lyckades jag limma fast hår någorlunda jämnt över hela skalpen, så de slapp bära huckle. Istället fick de varsitt pärlfäste på huvudet.

Den vita älvan är enligt barnen drottningen – trots att hon har ett huckle istället för krona. Den blåa är en vattenälva med långt vattenlikt hår. Hon sitter vid bryggan bredvid daggkåpor (gjorda av lera med en pärla i). Den rosa älvan är förstås en kärleksälva som dansar bland kryddväxterna. Sedan har vi den lila älvan som jag gjorde. Jag frågade barnen vad hon skulle ha för talang och då svarade min 10-åring att hon var nog bra på att hänga tvätt… Jaha. Ja, det är nog en klart underskattad talang. Det var ju bara att ställa henne bredvid en tvättlina då. Även älvor kan ju behöva tvätta ibland.

Barnen passade också på att göra lite andra figurer av leran. Det blev några små träd, sniglar, en sjöhäst, en sjöstjärna, några fåglar och en katt. Man kan som sagt ha mycket i en älvträdgård. Bara fantasin sätter gränser.

IN ENGLISH

Fairies for the fairy garden

When you have created a fairy garden, you can always hope that real fairies move in. Or you can make your own. We chose the latter and I had a rough idea of how to go about it. For this project I got Paverpol, clay and wings from Creativ Company. I figured that with pretty wings, we should be able to make something fairylike. And if not, we could make simple butterflies.

To get the proportions right, I began by drawing a stickman to match the wings in size. Based on that, I made an armature of wire that I dressed with clay. This is an air dry clay, so when I was done, I could just leave it overnight to dry and harden. After that it was time to test Paverpol, a fabric hardener which is used to sculpt with fabric. I cut out pieces of fabric and lace, smeared on the glue (yes, it’s very sticky) and draped them on the figure. It hardens as it dries and can even withstand outdoor conditions. For the hair, I picked out a couple of white locks of lamb´s wool from one of our sheep. I smeared on some Paverpol, let it dry a bit, pressed the fibres together and cut off the excess. This made the curls a bit easier to handle when I glued them to the head of the figure. Finally, the fairy got a headscarf (which hides the cut ends of the locks), two dots as eyes and wings glued to her back.

After that, I made more fairies with the children. I adjusted the armature a bit and added a thicker wire in the middle so that the fairies could stand steadier. The kids decided what posture the fairies should have before I dressed them with clay. They also chose colorful fabrics and we cut out pieces of fabric for the skirts in the shape of flower petals. As hair on these fairies, I used dyed wool to match the color of their clothes – and this time I managed to glue the hair fairly evenly across the scalp, so they did not have to wear headscarfs.

According to the girls, the white fairy is the queen (in spite of the headscarf instead of a crown). The blue one is a water fairy, with long flowing hair. She sits by the pier next to Lady’s Mantle leaves with pearls of water (made of clay and beads). The pink fairy is, of course, a dancing love fairy. Then we have the purple fairy that I made. I asked the children what talent she should have and my 10-year-old replied that she was good at hanging laundry… Oh, well. As she was gifted with this, all too often underappreciated talent, we placed her next to a washing line. I guess also fairies need to do laundry sometimes.

The children also made some other figures of clay. A couple of miniature trees, snails, a seahorse, a starfish, a few birds and a cat. You can obviously add a lot of things to a fairy garden. The only limit is your imagination.