För två veckor sedan var jag på Ull och spinn SM på Wålstedts Textilverkstad i Dala-Floda. Hela syftet med evenemanget är att lyfta intresset för svensk ull och det var otroligt lärorikt och helt underbart att få tillbringa en hel helg med andra ullnördar bland all denna fantastiska ull. I ull SM tävlade man med klippta fällar som delades in i olika klasser (crossbreed och tre olika lantrasklasser) och de bästa fällarna såldes via auktion efter tävlingen var avgjord. I spinn SM tävlade man med handspunnet garn i klasserna crepégarn och kamgarn. De vinnande fällarna och garnerna presenteras på Wålstedts hemsida. Förutom tävlingarna fanns även en ullmarknad och det hölls ett antal olika presentationer och kurser under hela helgen.

Fällarna som tävlade var verkligen ljuvliga och det var riktigt intressant att få se så fina exempel på olika ulltyper och fårraser. Jag gick också en kurs i ullbedömning som var riktigt lärorik. Alla med ett intresse för förädling av Svensk ull borde få tillbringa några timmar med en så kunnig person som Kia Gabrielsson, som jobbar som ullklassifisör. Där stod vi med ett antal olika fällar och tittade, kände och lyssnade på ullen. Och nej, jag skrev inte fel där. Vi lyssnade på ullen också. Prasslar den eller är den tyst när man gnuggar den mellan fingrarna? Hur låter den när man sliter av några fibrer? Låter det ”knäpp” eller är det ett mer långdraget rivande ljud? Det finns så mycket man kan utläsa av en ull genom att titta, känna och lyssna närmare på den. Och efter det kan man avgöra vad man kan använda den till.

En stor del av ullens karaktär styrs givetvis av fårras och avel. Men den främsta anledningen till att en del ull inte går att använda är att den är skräpig, dvs den innehåller för mycket frön och växtdelar som är svåra att plocka bort. Om man är fårägare och vill använda ullen så kan man fundera på när skräpet fastnar där. Går det att justera något vad gäller beteshagar eller utfodringsrutiner eller tid för klippning, som minskar skräpet i ullen? Ullen speglar också hur fåret har mått under tiden ullen vuxit. En period av stress, t.ex. proteinbrist i samband med lamning och digivning, kan synas i ullen och ge en ull med sämre styrka och glans. Min hårfrisör har sagt samma sak om människohår. Hon kan se på håret om någon varit utsatt för stress och/eller haft ett dåligt näringsintag.

En annan höjdpunkt under helgen var visningen av spinneriet. Alla dessa steg i processen, från tvätt och färgning, till skapandet av färgblandningar, till kardning och själva spinnandet – och att se alla dessa fantastiska gamla maskiner jobba, som ständigt kräver uppmärksamhet – det gav en verkligen en fördjupad bild av vad som krävs för att skapa dessa garner. Vilket jobb, vilket kunnande och vilket hantverk. 

Självklart kom jag hem med ett antal kassar ull… Några olika mjuka och finfibriga finullsfällar och Jämtlandsull, en vackert lockig Gotland-finullskorsning, glansiga Leicesterlockar,  Värmlandsull med typisk vadmallsullskaraktär och en märghaltig och långfibrig Sortfejs (Black face) från Norge med väldigt mjuk underull.  En underbar kollektion av olika karaktärer.

På ullmarknaden köpte jag också ett tovningsredskap och en slända. Jag är ingen spinnare, men under helgen blev jag sugen på att prova… Och sedan gick det bara inte att låta bli att köpa lite färgade lockar och kardflor från Wålstedts. Min tanke vara att barnen och jag kunde göra något kul av den färgglada ullen, men katten verkar uppskatta den också. 😉

Om ni har möjlighet att åka dit, så kan jag varmt rekommendera ett besök på Ull SM. Och eventuellt kommer det utökas även till tovnings SM nästa år. Och det vore ju vansinnigt kul! 🙂

IN ENGLISH

Swedish Wool Championships 2016

Two weeks ago, I attended the Swedish Wool Championships held at Wålstedts, a family run wool spinning mill that only uses Swedish wool. The whole idea behind the event is to promote the use of Swedish wool, and I really had a wonderful weekend with other sheep/wool enthusiasts. The championship is actually two competitions – one for shorn fleeces and the other for hand-spun yarns. This years winners are presented on the Wålstedt website (in Swedish, but with photos). There were also various lectures and workshops held, and a fleece market and auction.

I attended a workshop on how to categorize and judge the quality and potential use (for various hand crafts) of different types of Swedish fleece. Anyone interested in producing or using wool really should get to spend time with an expert such as Kia Gabrielsson, a professional wool classifier. We spent a couple of hours looking, feeling and listening to wool from a number of very different fleeces. And yes, I did write listening. Does the wool make a crunchy sound, or is it silent, when you rubb it between your fingers? What does it sound like when you pull and break the fibres? A short snapp or a longer ripping sound? There is so much you can tell by just looking, feeling and listening to a fleece. And after that, you can decide how to use it.

A large part of the fleece’s character is determined by breeding and the breed of sheep. But the main reason for wool being rejected for use is that it contains too much vegetable matter, which is hard to remove. If you are sheep-owner and want to use the wool, you can think about when vegetable matter and seeds get stuck in the fleece. Is there anything in terms of pasture or feeding practices or time of shearing that can be adjusted, which could reduce the amount of vegetable matter in the fleece? The fleece also reflects the sheep´s condition while growing the wool. A period of stress, e.g. protein deficiency associated with lambing and lactation, can be seen in the fleece and produce fibrers of inferior strength and shine. My hairdresser has said the same thing about human hair. She can see from the hair if someone has been exposed to stress and or has had a poor nutritional intake.

Another highlight of the weekend was the tour of the spinning mill. All the steps in the process, from washing and dyeing, to creating color blends, to carding and the actual spinning – and to see all these great old machines work, in constant demand of attention – gave a real understanding of what it takes to creating these yarns. So much work and knowledge – and what a craft.

Obviously, I came home with quite a selection of different fleeces with very different characteristics. From fine and soft, to shiny curls, to long fiber varieties with very coarse outer hairs and soft underwool. I also bought a felting tool and a drop-spindle. I´m not a spinner, but suddenly felt the urge to try… And I just couldn´t resist buying some dyed locks and carded batts too. I bought them with my children in mind – but our cat does seem to like them too.

And next year, they may also add a championship in felting. That would be really interesting and good fun!