Tovning med kollegor på jobbet / Felting with colleagues at work

Publicerat den januari 10, 2019 av zararooke

Jag jobbar till vardags på en statlig myndighet där kontorslokalerna nyligen byggts om till ett så kallat aktivitetsbaserat kontor. Det tar ett tag innan man känner sig hemmastadd i ”nya” lokaler och det kändes som att det saknades nåt på väggarna… Någonstans där växte en idé fram om att  tova ett konstverk tillsammans med mina kollegor. Så jag skickade ut en förfrågan till hela kontoret via e-post och skissade mitt förslag (baserat på björkar och lavar) på en white-board tavla. Inom en vecka visade det sig att minst en fjärdedel av mina kollegor (vi är totalt runt 100 personer) var intresserade av att vara med och tova. Kul! 🙂

I work at a government agency where the office has recently been converted into a so-called activity-based office. It takes a while to feel at home in a ”new” office, and it felt like something was missing on the walls … Somewhere there an idea emerged about felting a piece of art together with my colleagues. So I sent a question to the entire office by e-mail and sketched my suggestion (based on birches and lichens) on a white-board. Within a week, it turned out that at least a quarter of my colleagues (we are a total of around 100 people) were interested in participating in on felting. 🙂

Ett konstverk med just ”björkar och lavar” kändes väldigt passande då färgerna kunde harmoniseras med arkitektens färgval på det nya kontoret. Basen till konstverket är lokalt producerad ull (både från mina egna får och ull jag köpt in från andra gårdar i Jämtland och själv tvättat och kardat). Men den färgade ullen är Corriedale-ull inköpt från England (World of Wool) och jag kollade noggrant valet av färger mot inredningen innan jag beställde ull.

A piece with ”birches and lichens” felt suitable as the colors could be harmonized with the architect’s color choice in our new office. The base of the felted artwork is locally produced wool (both from my own sheep and fleeces I have purchased from local sheep farms and washed and carded myself). But the coloured wool is Corriedale, bought from England (World of Wool), and I carefully checked the colors against the furniture fabrics before ordering the wool.  

Jag delade upp tovning på två tillfällen då vi samlades efter jobbet i köket  på kontoret. Vid första tillfället tovade vi basen till björkstammarna, gröna och gula lavar (som vi knöt fast knappar i) och färgade silke (silk noil, korta silkefibrer som är en restprodukt från när man kammar eller spinner silke).

I dived the felting into two sessions (two different days), when we met up in the kitchen at the office after work. During the first session we pre-felted the base for the birch trunks, green and yellow lichens (which we tied buttons into) and dyed silk noil.

Vid andra tillfället började vi med att tova stenblocken med lavar (både de förtovade och av tygbitar).

During the second session, we started with felting the large stones with lichens (both the pre-felted ones and pieces of fabric).

Vi la ut ett hyfsat tjockt lager av vit kardad ull som bas för hela konstverket, och på det la vi ut stenblocken, blå ull som himmel, de förtovade björkstammarna, bitar av brunt garn som grenar samt det färgade silket och bitar av restgarner som löv.  Och efter det var det ju bara att tova ihop hela alstret. 😉

We used a fairly thick layer of white carded wool as the base for the entire piece. On that we laid out the stones, blue wool as sky, the birch trunks, pieces of brown yarn as branches, and the dyed silk noil and pieces of yarn as leaves. And after that, all that remained was to felt the whole thing together. 😉

Den sista valkningen och ursköljningen gjorde jag hemma i badkaret. När konstverket torkat fick jag hjälp av mina barn att klippa upp lavarna och ta ut de flesta knappar. Min yngsta dotter (9 år) var dessutom med som assistent under båda tillfällena med tovning på kontoret. Och pinnen jag hängde upp den på är väldigt lokalt producerad (sälg avbarkad på rot av våra får).

I did the last fulling and rinsing at home in the bathtub. When the piece had dried, my kids helped out cutting up the lichens and removing most of the buttons. My youngest daughter (9 years old) also acted as an assistant during both felting sessions at the office. And the stick I hung it up on is very locally produced (debarked by our sheep).

Nu är konstverket upphängt på kontoret. Då det till största del är tillverkat av lokalt producerad ull, garnrester och återbruk av tyger och knappar så skulle jag vilja påstå att det är ett miljövänligt alster, som dessutom är ljudabsorberande, brandsäkert, och passar in i färgsättning på vårt kontor. Totalt var vi 19 kollegor, från 13 olika enheter på 6 olika avdelningar, som deltog i tovandet (och ännu fler som nyfiket har tittat förbi under arbetets gång). Det kallar jag samverkan tvärs över organisationen som gav ett resultat vi kan känna oss stolta över.

Our jointly created piece of art now hangs in our office. Since it is mostly made of locally produced wool, left-over yarn and  fabrics and old buttons, I would say that it is a very environmentally friendly wall-hanging, which is also sound-absorbing, fire-resistant, and fits into color scheme in our office. In total, we were 19 colleagues, from 13 different units in 6 different departments, who participated in the felting (and several more who curiously stopped by to watch the process). That´s what I call good collaboration across the organization that produced a result we can be proud of.

Publicerat i Återbruk, Tova, Ull | Märkt , , | 7 kommentarer

Tovningskurs på Ull SM 2017

Publicerat den november 13, 2017 av zararooke

Sista helgen i september var det Ull SM på Wålstedts Textilverkstad i Dala-Floda. Det är ett utmärkt tillfälle att få se och känna på fantastiska fällar från olika fårraser och umgås med likasinnade ullnördar.

Förutom själva SM i ull och handspinning arrangeras en ullmarknad, utställningar, föreläsningar och kurser. Två av mina resekamrater Birgitta Lindh Andersson (OPPiNILS) och Birgitta Ericsson (Vemdalsfjällens alpackor) sålde ull och en del garn. Bland flera intressanta föreläsningar hann jag också gå på Kia Gabrielssons föreläsning om bedömning av ull, vilket alltid är inspirerande och lärorikt.

På söndagen delades medaljer och diplom ut till vinnarna i de olika klasserna av ull och spinn SM, och vi som kört ner från Jämtland-Härjedalen var så klart lite extra stolta över att fällar från Jämtlandsfår tog hem flera medaljer. Slutligen var det auktion och försäljning av de fällar som deltagit i tävlingen. Och jo, jag köpte hem lite ull jag också…

På lördagen höll jag i en tovningskurs med fokus på olika typer av ull och tekniker. Till historien hör att jag på torsdagen (med kort varsel) hade opererat handleden (därav bandaget på vänster hand), men det var inget jag tyckte skulle få stå i vägen för en inplanerad tovningskurs… Planen var ju att deltagarna skulle få göra det mesta av arbetet under kursen och jag hade dessutom med min fårklipperska Carina Jälkentalo som assistent. Det är också Carina som har tagit alla fina kort nedan.

Vi började med att titta på tovade provlappar av olika typer av ull och en bredd av tovade alster. Olika typer av ull är bra till olika saker.

Sedan hjälptes vi åt att lägga ut kardad ull av Sveafår, Åsenfår, Finullsfår och en ryakorsning. På det fick de 12 härligt entusiastiska deltagarna lägga ut diverse lockar, tyger (siden och bomull), spets (syntet), bambufibrer, lin och garn.

Allt och lite till i en salig blandning.

När vi kom till blötläggningen fick jag en blå mjölkningshandske av Carina att dra över bandaget (det var ju tur att hon råkade ha en sån i fickan!). Sedan hjälptes alla åt att tvåla och massera, med ett stycke tyll över allihop i början (som man sedan tar bort innan den tovar fast).

På en sektion hade vi lagt ut vit ull i botten med svart ull ovanpå, och lagt några former i plast mellan den vita och den svart ullen. Dessa former klippte vi ut halvvägs genom tovningen.

Slutligen kom vi till den mer hårdhänta valkningen och lite slängande på bordet (då skummet yrde och jag trodde jag skulle bli ensam i tältet).

Nedan ser ni vårt gemensamma verk. Gjort på 2 timmar, av 12 fantastiska deltagare, en enarmad kursledare och en fårklippare som assistent. Två timmar är inte mycket tid till en tovningskurs, men jag pratade konstant och svarade på frågor under hela processen och det fungerade eftersom vi alla hjälptes åt med att göra ett gemensamt alster. Det var två väldigt intensiva men roliga timmar och jag hoppas att alla deltagare (från nybörjare till mer erfarna tovare) fick med sig några nya insikter och inspiration till fortsatt tovning. Efter kursen sköljde vi ur alstret ordentligt och kunde lägga det i ett torkrum över natten så att vi kunde visa upp den dagen efter.

Och man kan titta på den länge, för det finns många detaljer att titta på. 🙂

IN ENGLISH

A workshop in felting at the Swedish Wool Championships 2017

The post above is about the Swedish Wool Championships held this past autumn, held at Wålstedts, which is a family run wool spinning mill. The annual championship is actually two competitions – one for shorn fleeces and the other for hand-spun yarns. In addition there are various lectures and workshops to attend, and a market and an auction for raw fleeces. The event is a wonderful opportunity to look at and feel gorgeous fleeces from different breeds of sheep – and to meet other fiber enthusiasts.

This year, I held a workshop at the event, about different types of fleece (breeds) and felting techniques. As it was only a 2-hour workshop, I decided to have all the participants work together on one large piece, in which we used different types of wool, locks, pieces of fabric, embellishment fibres, and a few embedded resists. We spent a little time at the beginning looking at felted samples and various felted items, where different types of wool had been used. But most of the time was spent felting, with me talking constantly and answering questions throughout the whole process. Very intense but fun, with 12 very enthusiastic participants. I am really pleased with what we jointly accomplished in two hours, and I hope that all the participants (from beginners to more experienced felters) were given some new insights and inspiration for further felting.

Publicerat i Tova, Ull | Märkt , | 2 kommentarer

Min ryska väst

Publicerat den juli 23, 2017 av zararooke

MY RUSSIAN VEST

Strax innan jag gick på semester beställde jag material till en tovad väst från en rysk sida som heter Crow’s Nest. Ett kit med merinoull, viskosfibrer, bitar av sidentyg, ett mönster till en väst och stadig plast att rita av mönstret på. De säljer även enbart mönster och fullständiga kit med instruktioner för specifika plagg. Dessutom finns ett antal bra instruktioner (lessons) på deras sida.

Just before I went on holiday, I ordered materials for a felted vest from a Russian site called Crow’s Nest. A kit with merino wool, viscose fibres, pieces of silk fabric, a pattern for a seamless vest, and a thick plastic sheet to transfer the pattern to. They also sell just patterns, and complete kits including tutorials for specific garments. In addition, they have a number of really good tutorials (lessons) on their website. 

 

När jag tittar på ryska sidor om tovning känns det som att rosor i olika former är ett återkommande tema. Så det fick bli mitt tema till denna väst. Jag tovade en liten provlapp för att testa både ullen och några bitar av de olika sidentygerna. Jag blev också påmind om att när man lägger ut sitt mönster gäller det att komma ihåg att avståndet mellan tygbitarna kommer att krympa under tovningen.  Jag skulle ha haft ett större avstånd mellan blombladen på provlappen.

When I look at Russian sites about felting, roses seem to be a reoccurring theme. So I decided that would be my theme for this vest. I felted a sample, to try out both the wool and some of the silk fabric. I was also reminded that when you lay out a pattern, you need to remember that the space between the pieces of fabric will shrink during felting. I should have spaced the petals further apart on the sample.


Det som kanske tog längst tid var att bestämma hur jag skulle använda alla bitar av sidentyg. De flesta bitarna var i formen av remsor, så jag beslöt mig för att bara lägga ut dem som de var, antingen plant eller något skrynklade. Sidentyger som snurras ihop kan också se ut som rosor och jag hade gott om olika gröna bitar till blad. Sedan ritade jag också en stor ros och klippte ut bitar till det från ett större sidentyg jag hittade bland mina gömmor

Deciding how to use the silk fabric was probably what took me the longest. Most of the silk fabric was in strips, so I decided to just lay them out as they were, either flat or slightly scrunched up. Twisted pieces of silk fabric can also look like roses, and there were plenty of different green pieces to cut leaves from. I also drew a large rose and cut out pieces for that from a larger piece of silk I found in my stash.

Vad gäller själva tovningen följde jag i stort sett en av instruktionerna på Crow’s Nest. De rekommenderar att man börjar med att lägga ut viskosfibrer, både som dekor och för att förstärka insidan av västen. Det tycker jag är ett bra tips. Jag valde att förlänga mönstret, alltså att göra en längre väst, och använde då en rosa merinoull jag hade hemma i nederkant. Jag började med baksidan som fick den stora rosen som dekor.

When it came to the actual felting, I largely followed one of the tutorials on Crow’s Nest. They recommend that you start by laying out a layer of viscose fibre, both as decoration and to strengthen the inside of the vest. I think that’s a good tip. I chose to lengthen the pattern, i.e. make a longer vest, and used a pink merino wool that I had at home for the lower part of the vest. I started with the back piece, to which I added the large rose as decoration.

Sedan fortsatte jag med ena framsidan. Notera hur ullen läggs ut annorlunda över bysten. Här la jag ut remsor av sidentyg, med extra ull över tygkanterna, och lite gulgröna bambu-och rosfibrer.

I then continued with one of the front sides. Note how the wool is laid out differently at the bust. Here I laid out the strips of silk fabrik, with extra wool covering the edges of the fabric, and a little yellow-green bamboo and rose fibres.  

Jag dekorerade den andra delen av framsidan med de tre små skrynklade rosorna och gröna bladen.

I decorated the other front side with the three small, scrunched up roses, and green leaves.

Sedan följde en hel del gnuggande, rullande och valkande.

After that followed a lot of rubbing, rolling and fulling.

Det blev en väldigt färgglad väst. Kanske lite väl färgglad för min del, men jag lärde mig väldigt mycket av det här projektet.

I turned into a very colourful vest. Perhaps a little too colourful for my taste, but I learned a lot during this project.

Jag är särskilt nöjd med rosen på ryggen. Och eftersom västen inte har några sömmar är den också vändbar, om man nu skulle tröttna på dekoren. Äldsta dottern passar bättre i starka färger än vad jag gör, men västen är lite stor för henne.

I am especially pleased with how the rose on the back turned out. As the vest is seamless, it can also be worn on the reverse, if you get tired of all the decorations. My eldest daughter looks better than I do in strong colours, but the vest is a bit too large for her. 

Nu har jag köpt en ny provdocka, en justerbar med lite mer former, så det lär bli fler västar. Jag kan tänka mig en grå väst, med bara en stor vit ros på ryggen. 😉

I have just bought a new mannequin, an adjustable one with more curves, so there will probably be more vests. I wouldn’t mind a grey one, with a large white rose on the back. 😉

Publicerat i Tova | Märkt , , | 11 kommentarer

En nunotovad väst av nålfilt och sidentyg

Publicerat den juli 20, 2017 av zararooke

A NUNO-FELTED VEST WITH PRE-FELT AND SILK (English translation in italics in the text below)

Vi har inte haft så många riktigt varma och soliga dagar i Jämtland, men en dag var både varm och nästan vindstilla. Då gäller det att passa på! Jag behövde en stor arbetsyta (större än köksbordet) för att kunna lägga ut nålfilten av merino och silke som jag köpt från Skovmose by hand. Med flera bord, bordskivor, brädor, två bockar och en stor vaxduk lyckades jag bygga ihop en funktionell yta som kändes mycket mer inbjudande än köksgolvet. Nålfilten var ursprungligen 120 cm x 100 cm, men jag kunde töja ut den på längden till ca. 110 cm x 180 cm.

We have not had all that many warm summer days here, but one day was actually both warm and almost without wind. So, I quickly decided to make the most of it. I needed a large working space (larger than my kitchen table) to make something with the merino-silk prefelt i bought from Skovmose by hand. Using several tables, loose tabletops, wooden boards, two trestles, and a large plastic tablecloth, I managed to build a functional surface that felt much more inviting than my kitchen floor. The prefelt was 120 cm x 100 cm, but I managed to stretch it lengthwise to about 110 cm x 180 cm.

Äldsta dottern hjälpte mig att fukta ullen och jag la på former klippta av ett tjockt bomullstyg. Sedan fick båda barnen och min mor hjälpa till att lägga på sidentyget – i lätt bris är det en fördel att ha en person i varje hörn av tyget…

My eldest daughter helped me moisten the wool, and I placed out shapes cut from a thick cotton fabric. Then both my daughters and my mother had to help me lay out the silk fabric – in a light breeze there is an advantage of having a person in each corner of the fabric…

Därefter vidtog sedvanlig tovning – och när det handlar om att leka med vatten och såpbubblor, knåda och kasta så hjälper gärna yngsta dottern till.

After that came the usual felting – and when it comes to playing with bubbles, kneading and throwing, my youngest is eager to help out.

När vi med  gemensamma krafter lyckats krympa ner det till ca. 90 cm x 150 cm tog jag fram provdockan och klippte till två ärmhål och fortsatte forma tyget på provdockan.

When we had managed to shrink it down to about 90 cm x 150 cm, I took out my mannequin, cut out two armholes and continued to shape the fabric on the doll.

Det blev en väst av enklare modell (i princip en rektangel med två hål för armarna), men jag är oerhört nöjd med strukturen i det fasttovade siden tyget och effekten av bitarna av bomullstyget mellan ullen och sidentyget. Insidan av västen är också otroligt mjuk och vacker med sitt inslag av silke. 

It turned into a simple vest (strictly speaking, just a rectangle with two armholes), but I am really pleaed with how the silk fabric scrunched up from being felted into the wool, and the effects of the pieces of cotton fabric between the wool and the silk fabric. The inside of the vest is also increadibly soft, and pretty with its silk fibre elements.

Och om jag inte använder den som väst så vill min yngsta ha den som klänning. 😉

And if I don´t use the vest myself, my youngest wants to use it as a dress. 😉

Publicerat i Textil, Tova, Ull | Märkt , , , , | 8 kommentarer

Nunotovning – provlappar av nålfilt och sidentyg

Publicerat den juli 5, 2017 av zararooke

NUNO-FELTING – SAMPLES OF PREFELT AND SILK FABRIC  (English translation in italics in the text below)

På Fårfesten i Kil köpte jag bl.a. mörklila nålfilt av Christina Skovmose (Skovmose by hand) och ett stycke sidentyg, som jag ännu inte gjort något av. Den väldigt mjuka nålfilten av 80% merino och 20% silke finns att köpa via hennes webbutik och Christina förklarar också på sin hemsida hur hon brukar dra ut (glesa) nålfilten på längden när hon använder den. Eftersom jag aldrig har tovat med nålfilt av merino tidigare kändes det säkrast att börja med en provlapp. Jag klippte ut en bit på 15 cm x 15 cm och testade att sträcka ut den både på längden och bredden till 20 cm x 20 cm.

At the Sheep Festival in Kil, I bought dark purple prefelt from Christina Skovmose (Skovmose by hand) and a length of silk fabric, which I haven´t made anything with yet. The soft prefelt, 80% merino and 20% silk, can be bought from her web-shop, and she also explained how she stretches the prefelt lengthwise when she uses it herself. As I have never used merino prefelt before, I decided to make a sample first. I cut out a 15 cm x 15 cm piece, and stretched it both lengthwise and sidewise to 20 cm x 20 cm.

Som jämförelse ville jag också testa en annan nålfilt av merino som jag heller inte provat tidigare. Jag klippte ut två bitar på 15 cm x 15 cm, och stäckte ut den ena till 20 cm x 20 cm. Skillnaden blir tydlig när man håller den mot ljuset och den här nålfilten ser ut att vara gjord av kortare fibrer jämfört med den jag köpte av Christina.

As a comparision, I also wanted to try another merino prefelt that I hadn´t used either. I cut out two pieces, 15 cm x 15 cm, and stretched one of them to 20 cm x 20 cm. The difference is obvious when held up to the light, and this prefelt looks like it has been made with shorter fibres compared to the one I bought from Christina.

Och när ändå höll på gjorde jag även en provlapp av enbart kardad/kammad merino (det som säljs som tops), två tunna lager i olika fiberriktningar. På vardera provlapp la jag på en bit sidentyg, och sedan tovade jag alla fyra lappar på samma sätt.

While I was at it, I also made a sample with merino tops, two thin layers in different fibre directions. A added a piece of silk fabric to each sample, and felted all four samples the same way.

Man kan inte annat än att bli lite förälskad i nålfilten av merino och silke. Den är riktigt mjuk med vacker lyser från silket, och jag fascineras av att man kan tova något så tunt som ändå håller ihop. Det blev en liten gles fläck, men då den ligger på baksidan av tyget gör det faktiskt ingenting. För att vara på den säkra sidan kan man ju också följa Christinas råd och bara dra ut nålfilten på längden.

I think I have fallen in love with the merino and silk prefelt. It really is very soft with a nice shine from the silk, and I am fascinated by how you can felt something so delicate that still holds together. There was a small thin patch, but as it is behind the fabric it really doesn´t matter. However, to be on the safe side, it´s probably good to actually follow Christina´s advice and only stretch the prefelt lengthwise.

Den andra nålfilten klarade sträckningen sämre, såvida man inte är ute efter slumpmässiga hål i filten, men återigen så spelar det mindre roll om ullen tovats fast i ett tyg. I osträckt tillstånd blev det en jämn och fin filt, men inte lika mjuk och glansig som merino-silkesblandningen. Provlappen av lösa fibrer blev rätt bra, men det tar tid att lägga ut ett tunt och jämnt lager med lös ull, man frestas att lägga ut mer ull för att undvika hål och man måste vara lite försiktigare när man börjar tova. Fördelen med att använda nålfilt är helt klart tidsbesparingen, och det tunna och jämna resultatet.

The other prefelt didn´t hold up to the stretching quite as well, unless you are after random holes in your felt. But then again, thin patches and small holes don´t really matter that much if you have felted the wool on fabric.  Unstretched the prefelt produced a nice and even felt, but not as soft and shiny as the merino-silk blend. The sample with merino tops turn out fine, but it takes time to lay out a thin and even layer of loose fibres, it´s always tempting to lay out more wool to cover any gaps, and you have to be more careful when you start felting. The main advantage of using prefelt is obviously saving time, and the even result in the felted piece.    

Efter det ville jag leka lite med mönster och tog barnen till hjälp. På en bit nålfilt la vi ut bitar av sidentyg klippta i formen av blomblad. På en annan klippte vi ut blomblad i ett tjockt men glesvävt bomullstyg och la dessa mellan ullen och sidentyget.

Now I wanted to play around with making patterns, and got my daughters to help me. On one piece of prefelt, we placed pieces of silk fabric cut into the shape of petals. On another, we cut out petals from a thick but loosely woven cotton fabric, and placed these between the wool and the silk fabric.

På en tredje la vi ut tjocka bomullssnören mellan ullen och sidentyget. Dessa snören fick ligga kvar nästan ända till slutet av tovningen innan jag drog ut dem.

On a third, we laid out a thick cotton string between the wool and the silk fabric. I left the string in place almost until the end of the felting process, before I pulled them out.

På den fjärde biten nålfilt la vi på en cirkel av plast och på det en bit sidentyg och två tunna lager rosa ull. Halvvägs genom tovningen (innan valkningen) klippte jag ett runt hål och tog ut plasten (som har hindrat de två lagren av ull att tovas ihop just där).

On the fouth piece of prefelt, we placed a resist in the shape of a circle on the wool, and on top of that a piece of silk fabric and two thin layers of wool. Halfway through felting (before fulling), I cut a round hole and took out the resist (which had prevented the two layers of wool from felting together).

Nedan ser ni resultatet efter tovningen. Det är ju onekligen väldigt kul att leka med ull och sidentyger. Och snart känner jag mig kanske redo att försöka göra något större än en provlapp med den där mjuka merino-silke-nålfilten och sidentyget. 🙂

Below are the results after felting. It really is fun playing around with wool and silk fabric. And soon I may even feel ready to make something larger than a sample from that soft merino-silk prefelt and the silk fabric. 🙂

Publicerat i Textil, Tova, Tyg, Ull | Märkt , , , | 5 kommentarer

Frodes fluffiga fäll

Publicerat den juli 3, 2017 av zararooke

På min första semesterdag var det riktigt varmt och soligt – och enligt väderprognosen skulle det vända till det sämre redan nästa dag. Vad gör man då? Jo, man gör det mesta av en solig dag och plockar fram några lådor med råull att tova. 🙂

Den första fällen jag drog fram var från vår svarta Klövsjöbagge Frode, klippt sent i höstas. Eftersom vi klippte så sent hann den bli lite tussig och full med hö, men den kändes ändå värd att ta rätt på då den är riktigt långhårig. Sedan tog jag fram en brun vinterfäll från Härjedalsfår och en vit fäll från Klövsjöfår. Även dessa ljuvligt långhåriga, som bara har legat och väntat på rätt tillfälle och bra väder. Jag plockade ut några partier som såg bra ut och la ut dem i en trådback med topparna nedåt och de klippta ändarna uppåt.

En mer detaljerad beskrivning av hur jag tovar fällar av råull finns här, men något förenklat så lägger jag kardad ull över de klippta ändarna och tovar tills lockarna sitter fast.

Fällen hann torka utomhus till dagen efter, så att jag hann ta kort på den innan det började regna ordentligt på eftermiddagen…

En riktigt lurvig fäll med långa lockar. Även fasttovade är baggens svarta ull över 20 cm lång. Längst ner till höger ser ni den tovade baksidan. Och katten smilla har gett den sitt godkännande. En riktigt bra början på semestern. 🙂 

 

IN ENGLISH 

Frode’s fluffy fleece

On the first day of my summer vacation it was really warm and sunny – and according to the weather forecast, it would turn to for the worse the very next day. So, what do you do then? Well, I made the most of a sunny day and took out a couple of boxes with raw fleece to felt. 🙂

The first fleece I pulled out was from our black ram Frode, sheared late this fall. Because of the late shearing, it had got a bit messy and full of hay, but it still felt worth taking care of as it was really longhaired. In addition, I took out a brown and a white fleece, also with  lovely long locks, that had just been waiting there for the right time and good weather. I picked out some sections that looked good, and placed them with the tips down and the clipped the ends upwards.

A more detailed description of how I felt raw fleece rugs is available here, but somewhat simplified, I put carded wool over the cut ends and felt it until the locks are secured. I managed to dry the felted rug outdoors, and take photos of it, before it started raining heavily in the afternoon the day after…  The result is a very fluffy rug with really long locks. Even felted in, the black fleece from our ram is over 20 cm in fibre length. At the bottom right photo you can see the felted back of the rug.  And it has been approved by the cat too. A very good way to start my summer vacation. 🙂

Publicerat i Tova, Ull | Märkt , | 7 kommentarer

Nåltovade ugglor

Publicerat den april 22, 2017 av zararooke

När jag hade armen i gips frågade en vän och kollega om jag kunde tova ugglor. Jag brukar inte ta beställningar eftersom jag har begränsat med tid till tovning och då vill jag bara göra det jag har lust med. Men nu var jag sjukskriven från jobbet och behövde något att sysselsätta mig med. Hon ville ha en ugglefamilj som skulle representera hennes familj. Två vuxna (en vit och en grå) samt två ungar (en blå och en grön, vilket är hennes pojkars respektive favoritfärg). En kul idé tyckte jag. Så jag tänkte att jag kunde ju göra ett försök i alla fall, så fick vi se vad det blev.

En äggform kändes bra som grund. Jag nåltovade ull på styrolitägg och fick sedan hjälp av äldsta dottern att våttova ullen (eftersom slaskande med vatten och gips är en mindre bra kombination). 

Jag började med ungarna. En enkel variant, med fokus på ”ansiktet”, vilket i det här fallet innebar fluff runt ögonen.

Med ögon och näbb blev det ju små ugglor. En blå och en grön.

Sedan gjorde jag de vuxna ugglorna. Här valde jag att lägga till en tovad kula som huvud och gjorde vingarna separat. Lockar gav extra struktur på vingarna och fungerade bra som ”örontofsar”.

Till den gråa använde jag så klart Gotlandslockar i olika gråa nyanser. 

Och så här ser de ut sittandes i träd i vårvintersolen. Och nu är alla fyra monterade på en bit drivved hos familjen som skulle ha dem. 🙂

IN ENGLISH 

Needle-felted owls

A friend and colleague asked if I could felt owls. I seldom do requests, as I have limited time for felting, but this was when I had my arm in a cast, was off work, and needed something to do. She wanted a family of owls, representing her family. Two adults (one white and one grey), and two youngsters (one blue and one green, which are her boys’ favorite colours). I liked the idea, so I decided to give it a try.

My eldest daughter helped me wet-felt wool on styrofoam eggs, to use as a base. Sloshing about with water with a cast isn’t a great idea. But the rest is all needle-felting (which I could manage with my cast), and the photos are pretty self explanatory. With the addition of eyes and beaks, perched in trees in the late winter sun, they actually do look like owls. 🙂

Publicerat i Tova | Märkt , , | 10 kommentarer

Ulltussar till påskriset

Publicerat den mars 30, 2017 av zararooke

Det gick ju inte att undgå att bli inspirerad av alla ulltussar i risknippen under Fårfesten i Kil. Glädjande nog har trenden börjat spridas och flera kommuner väljer nu lokalproducerad färgad ull i påskriset istället för importerade fjädrar. Till det här passar det bra med vaddig ull, sån ull som är bättre till stoppning än våttovning. Så barnen och jag plockade fram en påse ull från en texelkorsning, som jag t.o.m. testat att tvätta i tvättpåsar i tvättmaskinen utan nämnvärd ihoptovning. Vi hjälptes åt att tesa och karda ullen med handkardor. Sedan färgade vi ullen i micron i glasburkar med vatten, färg avsedd för att färga påskägg (finns i de flesta livsmedelsbutiker inför påsk) och en skvätt ättikssprit. En väldigt enkel metod som jag har skrivit om tidigare, med hushållsfärger och äggfärger.

På Fårfesten i Kil tror jag att de hade fäst ullen med limpistoler. Men vi valde att nåltova fast ullen i påskriset och på en krans till ytterdörren. 

Det var så roligt att färga ull, så förra helgen plockade vi fram kardmaskinen och kardade och färgade ännu mer ull. De olika nyanserna fick vi fram genom att testa olika koncentrationer av färg, och genom att blanda färgerna i olika färgbad.

Då jag tänkte kolla om jag hade några kollegor på jobbet som ville testa ull i påskriset, men kanske inte hade tillgång till tovningsnålar, var jag tvungen att prova ut någon annan metod för att fästa ullen. Och precis som med fjädrar så fungerar ju alltid en tunn ståltråd för att fästa saker i påskriset. Ryck loss ett litet knippe ull, snurra fast ståltråd på mitten och dra ihop (forma) ullen till en tofs. Om man nu råkar ha en tovningsnål så kan man ta några tag med den och förstärka formen. Men ullen formar sig rätt bra utan det också. Jag tycker det liknar färgglada tulpaner eller blomknoppar. Och ja, det visade sig att jag hade väldigt många vänner och kollegor som ville ha ull i påskriset. Så jag ska försöka hinna karda och färga lite mer ull i helgen. 🙂 

IN ENGLISH 

Dyeing wool and Easter decorations

In Sweden, a typical Easter decoration is to put twigs in a vase and decorate them with dyed feathers. An alternative, that has lately started spreading here, is to substitute cheap, imported feathers (of somewhat questionable origin when comes to animal welfare), for locally produced, dyed wool. In my opinion, this is an excellent way to make use of spongey, cross-breed wool, that is better for stuffing than wet-felting, and often discarded in Sweden.

So, the girls and I took out a fleece from a Texel cross-breed, that I had even washed in laundry bags in my washing machine without hardyl any felting. We carded the wool and dyed it in the microwave, using dyes meant for dyeing Easter eggs. It’s a really easy method, that I have written about before using food coloring. Some use a glue-gun to attach the wool to the twigs, but we tried needle-felting versus using a thin metal wire. The latter, which can be combined with some needle-felting, made me think of tulips or flower buds.

Dyeing was so much fun, that we ended up carding and dyeing more wool, just in case I had any colleagues at work that may want to try wool instead of feathers for Easter. And I certainly did. So I now have a waiting list and need to dye more wool this weekend. 🙂

Publicerat i Påsk, Ull | Märkt , , | 22 kommentarer

Ett tovat skydd till en känslig handled

Publicerat den mars 19, 2017 av zararooke

Nu har det snart gått 5 veckor sedan jag opererade min handledsfraktur, och 3 veckor sedan jag tog av gipset. Fingrarna fungerar hyfsat, med själva handleden är fortfarande fruktansvärt stel och gör ont. Det tar tid och kräver mycket träning för att återfå rörligheten och jag har börjat inse vilken komplicerad konstruktion en handled är. Jag fick ett handledsstöd på handrehabilitering, men kunde inte använda den pga överkänslighet i huden. Det är troligen en nerv som skickar ut för mycket impulser, vilket gör att även lätt beröring är riktigt obehagligt. Ett fast tryck känns bättre, och varmt vatten lindrar. Plötsligt kändes det självklart att det jag behövde var ett skyddande och värmande handledsskydd, tovat av riktigt mjuk ull…

Så jag plockade fram den riktigt finfibriga (17,9 mic) ullen från Bowmont får (Saxon merino x Shetland) från Wooltops, la ut två riktigt tunna lager och tovade ihop en rektangel. Jag klippte ett hål för tummen och gjorde den sista formgivningen direkt på handleden.

Det här kan vara det mest användbara jag någonsin tovat! Ett otroligt mjukt och smidigt fodral, med perfekt passform runt handen och handleden, som ger både värme och skyddar mot skav och tryck från handledsstödet. Med ullen närmast huden kan jag stå ut med handledsstödet några timmar. Tänk vad ull är fantastiskt! 🙂 

IN ENGLISH 

Felted protection for a sensitive wrist

It’s been almost five weeks since I operated my wrist fracture, and 3 weeks since I took off the cast. My fingers work pretty well, but my wrist is still very stiff and painful. It takes time and requires a lot of exercise to regain mobility, and I have begun to realize what a complicated design a wrist is. I got a wrist support from the hand therapist, but could not use it due to hypersensitivity in my skin. This is probably due to a nerve sending to many impulses, which leads to even the lightest touch feeling really uncomfortable. Hard and stable pressure feels better, and warm water relieves the discomfort. Suddenly, it seemed obvious that what I needed was a protective and warming wrist cover, felted with really soft wool …

So, I got out the really fine fiber (17.9 micron) tops from Bowmont sheep (Saxon merino x Shetland) from Wooltops, laid out two very thin layers, and felted a rectangle. I cut a hole for my thumb and felted the final shape directly on my wrist.

This may be the most useful thing I’ve ever felted! An incredibly soft and delicate cover, with a perfect fit around my hand and wrist, providing both warmth and protection  against rubbing and pressure from the wrist support. With wool closest to the skin, I can put up with the wrist support for a few hours. Isn’t wool fantastic! 🙂

Publicerat i Tova, Ull | Märkt , , | 14 kommentarer

Jubileumsull och Fårfesten i Kil 2017

Publicerat den mars 7, 2017 av zararooke

Under den gångna helgen har jag varit på Fårfesten i Kil, ett helt fantastiskt arrangemang med ungefär 140 utställare som i år lockade totalt 9220 deltagare under tre dagar. Här fanns verkligen allt med anknytning till får.  Massor av ull, garn, skinn, en otrolig mångfald av hantverk, verktyg för hantverk, goda lammkorvar, olika fårrasföreningar m.m. Utöver det hölls det olika föredrag, kurser av både lammproducenter och olika hantverkare, och en inspirerande modeshow med utställares alster. Kort och gott, en fest för alla som är intresserade av får, ull eller hantverk.

Under invigningen av Fårfesten avtäcktes konstverket Jubileumsull, som en del av firandet av Svenska fåravelsförbundets 100 års jubileum.  Ett upprop gick ut i slutet på förra året, där man efterfrågade rutor (10 x 10 cm) gjorda i valfri teknik, av spårbar svensk ull i naturfärger. Till varje ruta skulle man även bifoga information om fåret/besättningen, fårägaren/gården, vem som klippt ullen, hantverkaren och tekniken med vilken rutan skapats. Jag har bidragit med fyra rutor, men bor också i princip granne med Anna Hedendahl (ullansvarig på Fåravelsförbundet, till höger på bilden nedan) som tog initiativet till och har hållit i projektet. Så jag har hjälpt till med ID-märkningen av rutor som skickats in, och fick hänga med till Kil och berätta om konstverket i Fåravelsförbundets monter.

Konstverket består av 288 rutor, inskickade av runt 110 olika hantverkare, som har sammanfogats av textilkonstnären Lena Köster (till vänster på bilden ovan). Lena har också har vävt bakstycket alla rutor sitter på, av svensk ull så klart. Om man tar ett steg tillbaka så kan man ana ett landskap. Det vita partiet längst upp kan vara en himmel, de mörkaste rutorna en skogskant, nere till vänster kanske några klippblock, till höger jord, kanske lite mossa, och en liten bäck i vitt mitt i. Men varje ruta har också en egen historia och identitet. En del har gjorts av professionella hantverkare, och några har skrivit detaljerade beskrivningar av hur ullen kammats, spunnits och sedan stickats efter ett speciellt mönster. Andra har skrivit och berättat om fårens betydelse i deras liv. Några har provat att göra något med ullen från sina får för första gången, eller delat med sig av sin ull till skickliga hantverkare som själva inte haft tillgång till spårbar svensk ull. Många kontakter har knutits och projektet har berört både fårägare och hantverkare. Under helgen har många kommit fram och pekat ut just sina rutor. Och flera besökare har fått tårar i ögonen när vi berättat om konstverket och en del av historierna bakom rutorna. Vid ett tillfälle var det en äldre dam som slängde sig runt halsen på mig och gav mig en kram, samtidigt som hon snyftade ”Det är så vackert!”. Responsen har varit helt otrolig och det känns så fint att på det här sättet visa upp både den fantastiska variationen vi har i svensk ull och all denna imponerande hantverksskicklighet.

Fårfesten är en fantastisk mötesplats för hantverkare och fibernördar. Jag träffade nya och gamla vänner och bekanta, en del från förra årets Ull SM på Wålstedts Textilverkstad, och några personer jag haft kontakt med länge men aldrig träffat på riktigt. Det är inte lätt att ge en helhetsbild av utbudet bland utställarna, men jag tänkte att jag åtminstone kunde berätta om vad jag inte kunde låta bli att köpa med hem…. Det blev några kardflor av svensk ull. Mörk Jämtlandsull från ullFORuM, vit Finull från Åddebo ull, samt svart och lite färgad vinröd Finull från UlliBruk i Kil.

Sedan hittade jag lite exotisk ull hos den brittiska utställaren från Wooltops. Falkland Islands Perendale (en ras ursprungligen framtagen genom att korsa Romney och Cheviot), Patagonian Polwarth och Falkland Corriedale (båda framtagna genom att korsa Lincoln och Merino, och de vanligaste fårraserna på Falklandsöarna idag), Ile de France (en ras framtagen i Frankrike genom att korsa Leicester och Rambouillet Merino), samt Merino d´Arles (från Provence regionen i Frankrike). Dessutom fick jag en raritet från en relativt ny ras (utvecklad i slutet av 80-talet), Bowmont sheep, en riktigt finfibrig korsning (17,9 mic) mellan Saxon Merino och Shetland. Det ska bli oerhört spännande att tova provlappar av dessa, och jämföra med alla mina andra provlappar av olika raser, däribland vår svenska Merinokorsning Jämtlandsull.

Fårfesten har färgade ulltussar på påskris som lite av sitt signum. Man kan ju inte annat än bli glad av det – och sugen på att färga ull. Så det blev lite ullfärg från FårBiForm som även har en trevlig blogg.  Och hon delade monter med ForsbackaUll som hade allehanda effektfibrer och tillbehör för spinning, eller tovning. Det gick bara inte att låta bli att köpa en påse vit jakull, lite färgad tensel och några påsar s.k. silk hankies.

Christina Skovmose (Skovmose by hand) är en av de personer jag haft kontakt med rätt länge, men inte träffat i verkligheten förrän nu. Äntligen fick jag se och känna på hennes vackra nunotovade plagg som jag bara sett på bild. Från henne köpte jag nåltovad merino med silkesfibrer (prefelt) och den fantastiska boken Worldwide Colours of Felt med över 500 bilder på tovade alster sorterade efter färg. Slutligen köpte jag ett stycke färgat sidentyg från May Jacobsen Hvistendahl, som också höll en kurs i nunotovning på Fårfesten. Det blir spännande att se vad jag kan få ihop av det…

Det här blir ett långt inlägg, och ändå bara en bråkdel av alla intryck. Men jag vill avsluta med några bilder som visar ytterligare en dimension av resan. Anna Hedendahl och jag delade stuga under helgen med Gudrun Haglund-Eriksson (på bild nedan), fåruppfödare med företaget Ull och Skinn, och vice ordförande i Svenska fåravelsförbundet. Gudrun hade ett gigantiskt stånd med fårskinn och allt du kan tänka dig sytt av fårskinn vid ingången till Fårfesten. Allt detta rymdes i en släpvagn, som likt Kalle Ankas husvagn på julafton skulle packas upp varje morgon och packas ner varje kväll. Allt är uttänkt i minsta detalj för att nyttja utrymmet på bästa sätt och Gudrun är ett under av struktur och ordning. Själv var jag ansvarig för att hänga upp skinnmössorna varje morgon och tackar för förtroendet och det trevliga sällskapet. 🙂

IN ENGLISH

Anniversary Wool and the Sheep Festival in Kil

This past weekend I went to a sheep festival (Fårfesten i Kil) held every year in Kil, Sweden. It really was a fantastic event, with 140 exhibitors which attracted 9220 participants over three days. It included really everything related to sheep. Lots of wool, yarn, an incredible variety of crafts, tools for crafts, delicious lamb sausages, various sheep breed organisations etc. In addition, there were lectures, courses and an inspiring fashion show with the exhibitors garments and accessories. In short, a festival for anyone interested in sheep, wool or crafts.

I´ve been involved in a project called Anniversary Wool, initiated by my neighbour Anna Hedendahl, to celebrate the 100-year anniversary of the Swedish Sheep Breeders Association. I have written about this in an earlier post, and the aim was to produce a piece of art with squares made from traceable Swedish wool, in natural colours only, to show the amazing variety of wool we have, and examples of what can be made from it. The piece, which was unveiled at the festival,  consists of 288 squares, sent in by 110 crafters and artists, and has been mounted by the textile artist Lena Köster. At a distance, you can envision a landscape. A white sky, a dark forest edge, some grey boulders to the lower left, a white stream, and patches of earth, perhaps some moss, to the right. But each square also has its own story and identity. Some letters, sent along with the squares, have in detail described how the wool has been combed, spun and knitted according to a specific pattern, that has it´s own story. Others have written about how much the sheep have meant to them all their lives. Some are professional artists, other have made something with the wool from their sheep for the first time, or sent their wool to crafters, who have not had access to traceable wool before. This piece moves both sheep owners and crafters. The response has been overwhelming and, after talking about the piece to visitors at our stand,  I have had elderly ladies with tears in their eyes. One even gave me a big hug, while sobbing ”It´s so beautiful”.

There was just so much to see and so many people to talk to at the festival. Old friends, new friends, people I had earlier only had contact with via the internet but now met in real life. The photos above are just a taste of what was there, and what I couldn´t resist buying. 😉 I bought some carded batts of Swedish wool (Jämtland and Swedish Finull), but there was also a stand from Wooltops there, were I found some (to me) exotic tops. Falkland Islands Perendale (a breed developed by crossing Romney and Cheviot), Patagonian Polwarth och Falkland Corriedale (both developed by crossing Lincoln and Merino, and the two most common breeds on the Falklands today), Ile de France (a breed developed in France by crossing Leicester and Rambouillet Merino), and Merino d´Arles (from the Provence region in Frankrike). In addition, I got a rarity from a more recent breed(developed in the late 80´s), Bowmont sheep, a fine-fibred crossbreed (17,9 mic) between Saxon Merino and Shetland. I am really looking forward to felting samples of these, to compare them to all my other samples of different breeds, including the Jämtland wool, which is our Swedish Merino crossbreed.

Other purchases included dyes for wool, white Yak wool, embellishment fibres, silk hankies, merino and silk prefelt, and a piece of dyed silk fabric. I also bought a wonderful book called Worldwide Colours of Felt, from my friend Christina Skovmose (Skovmose by hand), who has two felted pieces in the book. I can highly recommend this inspiring book, with over 500 pieces of felt, sorted by colour! It´s like have Pinterest in the format of an actual book. Gorgeous!

The last batch of photos are about another dimension to my trip. Anna Hedendahl and I shared a cottage with Gudrun Haglund-Eriksson, sheep owner and vice chair of the Swedish Sheep Breeders Association. Gudrun had a giant stand, with sheepskins and everything you can think of sewn from sheepskin, at the entrance to the festival. All this was kept in a trailer, which was packed up every morning and packed together (in the trailer) every night. Everything thought out to the smallest detail in order to maximize the use of the space, and Gudrun truly is a marvel of structure and order. I was specifically responsible for hanging and laying out the sheepskin hats every morning, and I thank her for that confidence, and the good company. 🙂


Publicerat i Ull | Märkt | 3 kommentarer