Min kreativa sida

Hur man tvättar ull är en återkommande fråga på olika forum på nätet och den frågan får ofta många olika svar och goda råd. Det beror delvis på vilken typ av ull man ska tvätta (t.ex. hur tovningsbenägen den är), men också på vad man ska ha ullen till. Större mängder ull som jag planerar att karda och sedan våttova brukar jag tvätta i nätkorgar i kallt vatten i ett gammalt badkar utomhus (beskrivning av det finns här). Jag vill undvika smuts i kardmaskinen, men ullen behöver inte bli kliniskt ren då den ändå kommer tvättas igen i tovningsprocessen. Om man däremot ska nåltova ullen vill man kanske ha den något mer vältvättad, och om man vill färga ullen behöver man få bort lanolinet för att färgen ska kunna fästa ordentligt.

Sedan har vi de där vackra lockarna som man kanske vill behålla formen på. Jag använder ofta otvättade lockar när jag tovar, och tvättar sedan hela alstret när de är fasttovade. Men ibland vill man nåltova fast lockar på något som är mindre lämpligt att lägga i blöt efteråt, eller så vill man färga lockarna, och då behöver man tvätta dem innan. När jag var på Ull SM (se förra inlägget) köpte jag bland annat vita Leicester lockar, och här tänkte jag visa hur jag har tvättat dem enligt några grundläggande regler för att undvika att de tovar sig.

Regel 1. Ullfibrer som ligger parallellt mot varandra (såsom de växer på fåret) har en mindre tendens att tova sig än när fibrerna korsar varandra. Alltså lägger jag upp mina lockar  i rader, och för att minimera risken att de flyttar på sig lägger jag dem så i en tvättpåse som jag viker en gång på mitten (mellan raderna), rullar ihop och fäster med ett gummiband. Då får man ett lätthanterligt knyte att tvätta istället för en massa lösa lockar. I brist på tvättpåse fungerar givetvis ett stycke tyll eller annat nätlikanande tyg av syntet som man kan vika runt lockarna.

Regel 2. Varmare vatten och tvättmedel ger en effektivare tvätt, men ökar också risken för att ullen tovar sig. Helt logiskt då man använder varmt vatten och såpa/tvål när man våttovar. Värmen och den basiska miljön får fibrernas fjäll att spreta ut sig och då kan fibrerna hak fast i varandra. Så här tänker jag att man kanske kan nöja sig med det ena eller det andra. Antingen varmare vatten ELLER någon typ av tvättmedel (t.ex. ulltvättmedel) i inte fullt så varmt/hett vatten. Man måste upp i över 40-45 °C för att få bort det mesta av lanolinet, och tvättmedel rekommenderas om man ska färga ullen. I det här fallet valde jag bara varmt vatten, det varmaste som gick att få direkt ur kranen.

Regel 3. Bearbetning av ullen under tvätt ökar risken för tovning. Jag fyllde ett kärl med varmt vatten, la ner knytet och lät det sjunka ner och bara ligga där. Motstå frestelsen att röra ullen när den ligger i vattnet! Jag bytte vatten två gånger, efter 30-60 min per bad, tills det sista badet såg rent ut. Vid vattenbyten fiskade jag bara upp knytet, kramade försiktigt ur överskottet vatten, rullade om det åt andra hållet (så att det inte ligger ull i mitten av rullen som blir mindre tvättad) och lät den sjukna ner i nytt vatten. Efter sista badet kramade jag ur överskottet vatten genom att rulla in ullen (fortfarande i tvättpåsen) i en handduk.

Regel 4. Hastiga växlingar i vattentemperatur ökar risken för tovning. När jag bytte vatten försökte jag hålla ungefär samma temperatur på det nya vattnet som det gamla som ullen legat i. Det här är också ett skäl för varför man inte ska låta det ligga för länge i samma bad – vattnet hinner svalna och då får du använda svalare vatten för nästa bad.

Jag blev rätt nöjd med resultatet, men några lockar hade kvar lite smuts eller såg lite trassliga ut i spetsarna. Det går att borsta ut dem försiktigt, blöta dem igen och krama i en handduk – så länge man håller ett fast grepp om basen på locken inte släpper taget medan man gör det så brukar de återfå sin form.  

Nedan ser ni resultatet. Vackra, vita, glansiga lockar redo att användas som dekor, tomteskägg, änglahår, hästman… eller vad det nu blir.

Och slutligen några bilder på ull från finullsfår och korsningsfår som jag också tvättade nyligen. Den ska kardas, så då packade jag tvättpåsarna fulla och tvättade dem i enbart ljummet vatten i badkaret (inomhus denna gång, för nu är det minusgrader utomhus). Samma principer som ovan, men utan speciell hänsyn till fiberriktningen. De fick dessutom åka en sväng på kort centrifugering i tvättmaskinen innan jag la dem på tork i trådbackar. Centrifugering i sig är inget problem, men om påsarna kastas runt under tvättmaskinens centifugeringprogram så kan det finnas en viss risk för tovning. Centrifugering kortar dock torktiden väsentligt.

Ja, mitt bästa råd är att man helt enkelt får prova sig fram till den metod man själv tycker fungerar bäst, beroende på typ av ull och vad man ska använda den till. Men förhoppningsvis kan dessa regler vara ett litet stöd på vägen.

IN ENGLISH

Washing fleece and locks

How to wash fleece is a recurring question on various online forums, and the question often gets many different answers. It partly depends on the type of fleece you are washing (eg how prone it is to felting), but also on what you intend on using it for. Larger quantities of fleece, that I intend to card and use for wet-felting, I usually wash in mesh baskets, in cold water, in an old bathtub outdoors (you can find a description of that here). I want to avoid dirt in my drumcarder, but the fleece doesn´t need to be extremely clean, as it will also be washed again in the felting process. For needle-felting you would perhaps want the fleece to be slightly more well-washed, and if you want to dye the wool you need to remove all the lanolin.

Then we have those beautiful locks, that you might want to keep in their original shape. I often use unwashed locks when I felt, and wash the entire piece when they are felted on. But sometimes you want to needle-felt locks onto something that is less appropriate to soak afterwards, or you want to dye the locks, and then you need to wash them before. I bought some white Leicester locks at the Wool Championships (see previous post), and in this post I thought I could show you how I washed them, following a couple of basic rules to avoid felting.

Rule 1. Fleece fibers lying parallel to each other (as they grow on the sheep) have a lesser tendency to felt than when the fibers cross each other. So, I laid out my locks in rows, and to keep them in place, I placed them like that in a laundry bag, that I folded once in the middle (between the rows), rolled up and secured with a rubber band. That gives you a manageable bundle to wash, instead of a mass of loose locks. In the absence of a laundry bag, you can use a piece of tulle or similar mesh-like synthetic fabric, that can be folded around the locks.

Rule 2. Warmer water and detergent ensures more efficient washing, but also increases the risk of felting. This is quite logical as you use warm water and soap when wet-felting. The heat and the basic (as opposed to acid) environment make the scales on the fibres sprawl out, allowing the fibers to hook into each other. So, here my line of thought is that maybe you can make do with one or the other. Either hot water OR some kind of detergent in not quite so hot water. The water temperature needs to be at least 40-45 °C to remove most of the lanolin, and detergent is recommended if you intend to dye the wool. In this case, I chose only warm/hot water, the warmest I can get directly from the tap.

Rule 3. Any agitation/processing of the fleece during washing, increases the risk of felting. I filled a vessel with hot water, laid down the bundle and let it sink into the water, and just let it lay there. Resist the temptation of moving the fleece around when it is in the water! I changed the water twice, after 30-60 min per bath, until the last bath looked clean. When changing water, I fished up the bundle up, carefully squeezed out the excess water, rolled it the other way (to avoid having the same locks in the middle of the bundle, potentially becoming less washed) and then let it sink into the water again. After the last bath, I squeezed out the excess water by rolling the locks (still in the laundry bag) in a towel.

Rule 4. Sudden changes in water temperature increases the risk of felting. When I changed the water, I tried to use approximately the same temperature in the new water, as the water the locks were in previously. This is also a reason for not leaving the locks for too long in one bath – the water cools down between different baths, and you will end up using cooler and cooler water.

I was quite pleased with the results, but some locks had a little dirt left, or looked a little felted, in the tips. It is possible to brush the tips carefully, wet them again and squeeze them dry in a towel – as long as you keep a firm grip around the base of the locks while doing so, they tend to regain their original shape.

As for the result, I think the photos above speak for themselves. Beautiful, white, shiny locks ready to be used as decoration, a Santa´s beard, hair on an angel, a horses mane … or whatever they will be used for.

And last in this post, some photos of fleece from Finull sheep and cross-breeds, which I also washed recently. This fleece will be carded, so in this case I packed the laundry bags full and washed them in only warm water in the bathtub (indoors this time, because it´s below freezing outside now). The same principles as above, but without special regard to the direction of the fibrers. I also put them through a short spinning cycle in the washing machine, before I put them out to dry in wire baskets. Spinning per se isn’t a problem, but in a front-loaded washing machine there can be a risk of felting if the bags are tossed around too much during the spinning cycle. However, spinning really does reduce the drying time considerably.

My best piece of advice is to simply experiment and try out different methods, until you find one that works well for you, depending on the type of fleece and what you want to use it for. But I hope that these rules may provide some support along the way.

För två veckor sedan var jag på Ull och spinn SM på Wålstedts Textilverkstad i Dala-Floda. Hela syftet med evenemanget är att lyfta intresset för svensk ull och det var otroligt lärorikt och helt underbart att få tillbringa en hel helg med andra ullnördar bland all denna fantastiska ull. I ull SM tävlade man med klippta fällar som delades in i olika klasser (crossbreed och tre olika lantrasklasser) och de bästa fällarna såldes via auktion efter tävlingen var avgjord. I spinn SM tävlade man med handspunnet garn i klasserna crepégarn och kamgarn. De vinnande fällarna och garnerna presenteras på Wålstedts hemsida. Förutom tävlingarna fanns även en ullmarknad och det hölls ett antal olika presentationer och kurser under hela helgen.

Fällarna som tävlade var verkligen ljuvliga och det var riktigt intressant att få se så fina exempel på olika ulltyper och fårraser. Jag gick också en kurs i ullbedömning som var riktigt lärorik. Alla med ett intresse för förädling av Svensk ull borde få tillbringa några timmar med en så kunnig person som Kia Gabrielsson, som jobbar som ullklassifisör. Där stod vi med ett antal olika fällar och tittade, kände och lyssnade på ullen. Och nej, jag skrev inte fel där. Vi lyssnade på ullen också. Prasslar den eller är den tyst när man gnuggar den mellan fingrarna? Hur låter den när man sliter av några fibrer? Låter det ”knäpp” eller är det ett mer långdraget rivande ljud? Det finns så mycket man kan utläsa av en ull genom att titta, känna och lyssna närmare på den. Och efter det kan man avgöra vad man kan använda den till.

En stor del av ullens karaktär styrs givetvis av fårras och avel. Men den främsta anledningen till att en del ull inte går att använda är att den är skräpig, dvs den innehåller för mycket frön och växtdelar som är svåra att plocka bort. Om man är fårägare och vill använda ullen så kan man fundera på när skräpet fastnar där. Går det att justera något vad gäller beteshagar eller utfodringsrutiner eller tid för klippning, som minskar skräpet i ullen? Ullen speglar också hur fåret har mått under tiden ullen vuxit. En period av stress, t.ex. proteinbrist i samband med lamning och digivning, kan synas i ullen och ge en ull med sämre styrka och glans. Min hårfrisör har sagt samma sak om människohår. Hon kan se på håret om någon varit utsatt för stress och/eller haft ett dåligt näringsintag.

En annan höjdpunkt under helgen var visningen av spinneriet. Alla dessa steg i processen, från tvätt och färgning, till skapandet av färgblandningar, till kardning och själva spinnandet – och att se alla dessa fantastiska gamla maskiner jobba, som ständigt kräver uppmärksamhet – det gav en verkligen en fördjupad bild av vad som krävs för att skapa dessa garner. Vilket jobb, vilket kunnande och vilket hantverk. 

Självklart kom jag hem med ett antal kassar ull… Några olika mjuka och finfibriga finullsfällar och Jämtlandsull, en vackert lockig Gotland-finullskorsning, glansiga Leicesterlockar,  Värmlandsull med typisk vadmallsullskaraktär och en märghaltig och långfibrig Sortfejs (Black face) från Norge med väldigt mjuk underull.  En underbar kollektion av olika karaktärer.

På ullmarknaden köpte jag också ett tovningsredskap och en slända. Jag är ingen spinnare, men under helgen blev jag sugen på att prova… Och sedan gick det bara inte att låta bli att köpa lite färgade lockar och kardflor från Wålstedts. Min tanke vara att barnen och jag kunde göra något kul av den färgglada ullen, men katten verkar uppskatta den också. 😉

Om ni har möjlighet att åka dit, så kan jag varmt rekommendera ett besök på Ull SM. Och eventuellt kommer det utökas även till tovnings SM nästa år. Och det vore ju vansinnigt kul! 🙂

IN ENGLISH

Swedish Wool Championships 2016

Two weeks ago, I attended the Swedish Wool Championships held at Wålstedts, a family run wool spinning mill that only uses Swedish wool. The whole idea behind the event is to promote the use of Swedish wool, and I really had a wonderful weekend with other sheep/wool enthusiasts. The championship is actually two competitions – one for shorn fleeces and the other for hand-spun yarns. This years winners are presented on the Wålstedt website (in Swedish, but with photos). There were also various lectures and workshops held, and a fleece market and auction.

I attended a workshop on how to categorize and judge the quality and potential use (for various hand crafts) of different types of Swedish fleece. Anyone interested in producing or using wool really should get to spend time with an expert such as Kia Gabrielsson, a professional wool classifier. We spent a couple of hours looking, feeling and listening to wool from a number of very different fleeces. And yes, I did write listening. Does the wool make a crunchy sound, or is it silent, when you rubb it between your fingers? What does it sound like when you pull and break the fibres? A short snapp or a longer ripping sound? There is so much you can tell by just looking, feeling and listening to a fleece. And after that, you can decide how to use it.

A large part of the fleece’s character is determined by breeding and the breed of sheep. But the main reason for wool being rejected for use is that it contains too much vegetable matter, which is hard to remove. If you are sheep-owner and want to use the wool, you can think about when vegetable matter and seeds get stuck in the fleece. Is there anything in terms of pasture or feeding practices or time of shearing that can be adjusted, which could reduce the amount of vegetable matter in the fleece? The fleece also reflects the sheep´s condition while growing the wool. A period of stress, e.g. protein deficiency associated with lambing and lactation, can be seen in the fleece and produce fibrers of inferior strength and shine. My hairdresser has said the same thing about human hair. She can see from the hair if someone has been exposed to stress and or has had a poor nutritional intake.

Another highlight of the weekend was the tour of the spinning mill. All the steps in the process, from washing and dyeing, to creating color blends, to carding and the actual spinning – and to see all these great old machines work, in constant demand of attention – gave a real understanding of what it takes to creating these yarns. So much work and knowledge – and what a craft.

Obviously, I came home with quite a selection of different fleeces with very different characteristics. From fine and soft, to shiny curls, to long fiber varieties with very coarse outer hairs and soft underwool. I also bought a felting tool and a drop-spindle. I´m not a spinner, but suddenly felt the urge to try… And I just couldn´t resist buying some dyed locks and carded batts too. I bought them with my children in mind – but our cat does seem to like them too.

And next year, they may also add a championship in felting. That would be really interesting and good fun!