Jag har gjort en till stor sjal, tovad på en gardinlängd som har hängt med länge. Ursprungligen var det min mors gardiner, som jag sedan tog över (och använde som gardiner). Sedan har en längd sytts om till draperier runt döttrarnas våningssäng. Och av den andra blev det nu en sjal. Tänk så mycket nytta man kan ha av ett par gardiner i glesvävd bomull.
Jag började med att tova fast ett tunt lager lammull på gardinens baksida. Inte fullt ut, utan bara tills ullen letat sig igenom tyget och börjat dra ihop det. På kortsidorna och ena långsidan lämnade jag en kant (ca. 10 cm bred) där jag inte la ut ull. Den kommer dras ihop under tovningen och se ut som en volang när det är klart.
Sedan började jag dekorera framsidan på tyget. Mitt på tyget ville jag ha en virkad duk. Även denna har en egen historia. Den är virkad av en av mina mostrar och jag har fått den av min mor. Men jag använder inte virkade dukar på det sätt de brukar användas och tycker att den förtjänar ett annat öde än att bara ligga undanstoppad. Den gör sig faktiskt bättre på en sjal än i linneskåpet. Jag la ut ett lager ull mellan tyget och sjalen och sedan tovade jag fast den.
I ett fiberutbyte hade jag fått Corridaleull färgad i olika blåa nyanser, som råkade passa väldigt bra med färgen på duken. Jag drog av bitar av ull som jag formade till något som kan liknas kronblad på en blomma och la ut det på tyget. För att få ännu mer kontraster i la jag också på en nypa färgad lin och några silkes fibrer.
Slutligen grävde jag fram några nystan mohairgarn, restgarner som jag fått av min mor. Jag lekte runt med lite olika former och beslöt mig till sist för några snirklar här och där. Sedan var det bara att tova in all dekor och fortsätta att tova och valka hela stycket.
Kanske hade det varit enklare att lägga på all ull och dekor på en gång och tova allt i ett svep. Men genom att ta det ett steg i taget kunde jag leka runt med dekoren och bestämma hur jag ville göra allteftersom. Jag hade ingen klar bild av hur det skulle se ut när jag började. Den virkade duken var utgångspunkten och till det hittade jag ull och garn som matchade i färg. Den slutliga layouten fick växa fram under arbetets gång. Ibland måste man göra så, annars kommer man kanske aldrig till skott med ett projekt.
Jag hann få klart den här bara någon dag innan min mors födelsedag. Den är stor (250 cm x 65 cm) och jag har en liten mor, men nu kan hon svepa in sig ordentligt – i sin gamla gardin, dekorerad med hennes rest garner och hennes systers virkade duk. 😉
IN ENGLISH
A shawl for my mother
Another large, nunofelted shawl. This time intended for my mother, and mostly using materials I have been given by her. As a base, I used an old curtain (100% cotton). These curtains were originally my mothers, and then I took over them (and used them as curtains). Later, we used one length of the curtains to make a drape around my daughters´ bunk bed, and now the other got turned into a shawl. That´s a lot of use, during a long time, out of one pair of curtains.
I felted lamb´s wool to the back of the curtain, leaving an edge (about 10 cm wide) without wool on three sides to create a sort of frill. On the front of the fabric, I felted on a large doily, wisps of dyed Corridale wool, flax and silk fibres, and mohair yarn. The dyed Corridale wool and flax are from fibre exchanges and the mohair yarn is leftovers from my mother´s knitting. The doily has been crocheted by one of my aunts, but I don´t use doilies the way they are meant to be used. And I do think it deserves a better fate than to be stowed away out of sight. It certainly looks better on a shawl than inside my linen cupboard.
I just managed to finish the shawl a few days before my mother´s birthday. The final shawl is quite large (250 cm x 65 cm) and I have a small mother, but now she can wrap herself up properly – in her old curtain, decorated with her leftover yarn and a doily made by her sister. 😉






































