Jag har tidigare tovat hattar till mina döttrar (Hattar tovade på linnetyg). Nu tänkte jag tova en hatt till mig själv. Även denna är tovad på ett glesvävt linnetyg, först nåltovad och sedan våttovad (en grundligare beskrivning finns i mitt förra inlägg). Innan våttovningen är hatten något överdimensionerad. Men så ska det vara. Man kan räkna med att den krymper ca. 30%. Kan tilläggas att om man har en katt i närheten så hjälper denna gärna till med att platta ut ullen.


Sedan är det dags för våttovning. Varmt vatten, såpa och bearbetning i olika former. Med jämna mellanrum får man dra på sig hatten (som mest liknar en stor, blöt mössa i detta stadium) för att kolla storleken. Sist blev det ju hattar till barnen eftersom jag tovade lite för längre. När jag var nöjd med storleken fick den ligga ett tag i kallt vatten med lite ättikssprit. Under tiden kan man passa på att byta tröja. Man blir blöt på ryggen av att prova en våt hatt (en handduk över axlarna är ett hett tips). Sedan kramade jag ur hatten i en handduk och formade den på huvudet. Slokhatt i all ära, men jag föredrar den uppvikt framtill.


Slutligen det svåraste – att bestämma hur hatten ska dekoreras. På barnens hattar sydde jag fast tovade blommor (Tovade blommor till hattarna), men till slut föll valet på ett spetsband som jag sydde fast med några stygn.

Äntligen har jag en egen hatt i rätt storlek som värmer gott när jag är ute och kliar fåren!







































