Broderade hästtavlor för ridmärken

Båda döttrarna rider på ridskola och då kan man ta olika ridmärken. Dessa behöver så klart visas upp på något sätt och jag tänkte att en liten tavla med ett broderat hästmotiv skulle kunna lämpa sig till det. Jag sökte lite på nätet efter lämpliga mönster, men många var för stora eller lite för komplicerade. Till slut ritade jag helt enkelt av en siluett på ett rutigt papper och fyllde i ett kryss i varje ruta där mer än 50% av rutan låg innanför siluetten. Det fungerade förvånandsvärt bra. Om man kisar lite ser det ju ut som en häst. 😉

Barnen hade aldrig sytt korsstygn tidigare, men fattade snabbt principen. Jag hjälpte 7-åringen med några rader, men hon sydde faktiskt större delen själv. Och 11-åringen valde två nyanser av blått för att tydliggöra vad som var man och pannlugg på hästhuvudet, och ritade sedan också en ram som hon broderade runt motivet.

De satt och broderade vid köksbordet större delen av nyårsdagen, ja ända in på kvällen tills de blev färdiga. Och nog blev det stiliga och väldigt personliga tavlor till ridmärkena. 🙂


IN ENGLISH 

Boards for riding bagdes with embroidery

Both my daughters take riding lessons at a riding school, where you can get riding badges for different levels of achievement. These badges obviously needed to be displayed somehow, and I thought that a framed piece of embroidery, with a horse motif, might be appropriate. I needed a small and simple embroidery pattern, and ended up drawing my own. I just simply traced a silhouette and put a cross in every square that was at least 50% inside the silhouette. That worked surprisingly well. If you squint your eyes, it looks like a horse. 😉 

Neither of the girls had done any cross-stitch embroidery before, but very quickly understood the principle. I did help my 7-year-old with a few rows, but she did most of it on her own. My 11-year-old decided to use a different shade of blue for the mane on the horse head, and also drew and embroidered a frame around the motif. They spent most of New Year’s Day embroidering at the kitchen table, and were done by the evening. And I think they made really nice boards to display their riding badges on. 🙂

Publicerat i småpyssel, Textil | Märkt , | 8 kommentarer

Tillbehör till miniatyrhästar

Döttrarna, som är 7 och 11 år, samlar på Schleich hästar. Till dessa går det förstås att köpa en massa tillbehör, men barnen tycker ofta att det är roligare att tillverka dem själva. Nu under jullovet har miniatyrverkstaden varit i full gång. Vi rotade fram allt möjligt användvändbart i mina gömmor, från sytillbehör till material från smyckestillverkning, skinn, metalltråd och tänger.

Det blev några färgglada täcken, med spännen gjorda av ståltråd och hyskor som knäppning fram…

… Och grimmor av smyckesdetaljer med flätade grimskaft.

Barnen lyckades även pillra ihop små ryktborstar, hovkratsar (av gem och ihåliga plastsnören), rosetter och hönät.

Och 11-åringen har helt på egen hand tillverkat benskydd, träns och sadlar av små skinnbitar. Jag kan inte annat än imponeras av vad små fingrar kan åstadkomma… 🙂


IN ENGLISH 

Accessories for miniature horses

My daughters, who are 7 and 11 years old, collect Schleich horses. There are, of course, lots of accessories you can buy for these horses, but my kids also enjoy making them themselves. During this Christmas break, we found all sorts of usable bits and bobs in my stash of crafting material; from sewing accessories, to stuff from jewelery making, pieces of leather, wire and pliers. And soon the manufacturing of miniatures was in full swing. 

We have made colourful horse blankets, halters and leads. The kids also managed to make miniature grooming equipment, price bows and hay nets. And my 11-year-old has made leg pads, bridles and saddles from pieces of leather (all on her own, without any assistance from me). I can’t help being impressed by what small fingers can accomplish… 🙂

Publicerat i småpyssel | Märkt , , , , | 12 kommentarer

Jubileumsull

Inför Svenska fåravelsförbundets 100 års jubileum nästa år pågår ett projekt för att skapa ett konstverk av Svensk ull. Ett upprop har gått ut där man har efterfrågat rutor (10 x 10 cm) gjorda i valfri teknik av spårbar Svensk ull i naturfärger. Med spårbar menas att man kan säga var ullen kommer ifrån, så med varje ruta ska det följa med information om fåret/besättningen, ägaren, gärna vem som klippt ullen, hantverkaren och tekniken med vilken rutan skapats. Både renrasigt och korsningar har välkomnats och alla dessa rutor ska sedan sammanfogas till ett konstverk som visar den fantastiska variationen av ull som finns i Sverige. En offentlig FB-grupp som heter Jubileumsull skapades, en hel del olika ulltyper har förmedlats från fårägare till hantverkare och bidragen har flödat in. Det har varit riktigt kul att se hur starkt engagemanget är för Svensk ull och vilken imponerande hantverksskicklighet det finns. Jag blir riktigt sugen på att lära mig att spinna… Och sticka och virka och nålbinda…

Jag har gjort fyra rutor och mina bidrag är förstås tovade. En ruta har jag gjort av ull från vår klövsjöbagge Jamtlis Frode. Han har ull av ryatyp, en blandning av mjuk underull och riktigt långa vågiga och rätt grova täckhår. Men för att begränsa rutans storlek till de angivna måtten valde jag att använda lite kortare lammullslockar från hans första klippning. Jag våttovade en ruta som bas och nåltovade sedan fast en rad med små solblekta lockar.

En annan ruta är gjord på liknande sätt, men med lockarna tovade i en cirkel och in mot mitten, så att de spretar ut som ett fyrverkeri av lockar. Den här ullen kommer från ett korsningsfår (Svea) från en fårgård i grannbyn. Riktigt söta och glansiga lockar som jag tyckte förtjänade att visas upp. 

Sedan hade jag en fäll med en otrolig färgvariation som jag gärna ville göra något av. Det är lammull från en av grannens Åsenkorsningar (baggen var ett mörkt Åsenfår och tackan en vit Svea). Jag valde ut ett gäng lockar i olika färger och fick ihop kardad ull i fyra olika färger. Till tovningen behövde jag också några cirklar i olika storlekar i mjukplast…

Jag la ut en färg av ull i taget i en fyrkant, och la på en cirkel av mjukplast (i ökande storlek) mellan varje lager. När ullen börjat tova ihop sig ordentligt klippte jag ut en cirkel i taget, och där cirklarna legat har de olika lagren av ull hindrats från att tovas ihop. Sedan fortsatte jag att tova och valka ullen.

Den fjärde rutan är av Jämtlandsull från Anna Hedendahl, som är den som samlar ihop alla Jubileumsrutor och som dessutom råkar bo i grannbyn. Det här är solblekt mörk ull från ett av hennes Jämtlandsfår som heter Ermine. Jag tovade en ruta som bas samt tovade ull runt en trekantig form (lite lik en tomteluva) som jag sedan tryckte ihop (se bilder nedan) och nåltovade fast i rutan.

Slutresultatet av de två sistnämnda rutorna ser ni nedan. Två rutor med runda former gjorda med olika tekniker.

Jag lämnade mina bidrag hos Anna strax innan jul. Slutdatum för insamlingen av rutor är 27 dec och då måste jag nog besöka henne igen för att titta på allt som kommit in… Sedan ska det bli riktigt spännande att se det slutliga ullkonstverketet också. Det kan inte bli annat än helt fantastiskt med tanke på alla underbara rutor som visats i Jubileumsullgruppen. Jag tror att premiärvisningen planeras till Fårfesten i Kil. 

Slutligen vill jag och flickorna passa på att önska alla en riktigt god och skön julhelg och ett gott nytt år!


IN ENGLISH 

Anniversary Wool 

The Swedish Sheep Breeders Association will be celebrating their 100-year anniversary next year, and have initiated a project to create an artwork of Swedish wool. A wide appeal has been made in which they have asked for squares (10cm x 10cm) made by any technique using traceable Swedish wool in natural colors. With traceable they mean that one can say where the wool comes from, so each square needs to be accompanied by information about the sheep, sheep owner, preferably also the shearer, the artisan and the technique in which the square was created. Both pure-breeds and cross-breeds have been welcomed, and all these squares will be joined together into a work of art, showing the amazing variety of wool available in Sweden. A public FB group called Jubileumsull was created, a lot of different types of wool have been distributed from sheep owners to artisans, and the contributions in the form of squares have flowed in. It’s been really fun and inspiring to see the strong interest in Swedish wool and impressive craftsmanship in various techniques. Now I am really eager to learn to spin … and knit and crochet.

I’ve made four squares for this project, and they are all felted (see photos above). One is made with lamb’s wool from our very friendly black ram called Jamtlis Frode, who is of the breed Klövsjö sheep. The white one is made of very shiny and cute locks from a cross-breed in the neighboring village. I also felted a square from a fleece I got from our neighbour, a cross-breed (50% Åsen sheep) with losts of colour variation. That’s the one where I used round resists. And lastly, I made a square with brown wool (actually black, but a sun bleached summer fleece) from a Jämtlands sheep called Ermine. It really was a good excuse to play around with different types of wool and techniques, and I’m so looking forward to seeing the final piece with all these squares sewn together. 

Finally, the girls and I would like to wish you all Merry Christmas / Happy Holidays and all the best for the New Year! 

Publicerat i Jul, Tova, Ull | Märkt , , | 6 kommentarer

Förberedelser inför julmarknad

Den 1-4 december är det julmarknad på Jamtli i Östersund. Vi tyckte att det var så roligt att vara med förra året, så vi anmälde oss som utställare i år också. På höstkanten inser man sedan plötsligt att det inte är så lång tid kvar och att man måste producera något att sälja också… Men vi är tre stycken som har en utställarplats tillsammans, så vi fyller nog vårt bord i år också. 

I år ville mina döttrar vara med och göra något till marknaden. Min äldsta (11 år) föreslog hårsnoddar av jultyger och tog på sig rollen som arbetsledare. Hon klippte tyger, nålade och sydde, medan lillasyster (7år) fick vända de sydda remsorna ut-och-in och trä i gummiband. Min uppgift var att knyta gummibanden och sy den sista sömmen. 

Minns ni de vackra färgade lockarna jag köpte på Wålstedts under SM i ull? Ja de passade ju utmärkt som dekor på tvålar intovade i ull.

Jag har även tovat ett gäng torkbollar (bollar av ren ull att använda i torktumlaren) och julgranskulor. På några röda julgranskulor tovade jag in glansiga bambufibrer som dekor, några fick hjärtan som jag formade av metalltråd och några av de vita har jag broderat på.

Det var riktigt roligt att brodera, så det fortsatte jag med även på några handledsvärmare. De vita handledsvärmarna är tovade av ull från finullsfåren Thor respektive Hanna, som jag provtovat i ett tidigare inlägg. Otroligt mjuk ull med bra tovningsförmåga. De gråa handledsvärmarna är tovade av en blandning av svart Jämtlandsull och vit finull. De vita glansiga fibrerna är bambu.

Nu hinner jag inte göra något mer innan marknaden. Under helgen har jag bara gjort färdigt det sista och skrivit etiketter till en del av produkterna. Jag tycker att det ger ett mervärde när man kan skriva att det är gjort av svensk ull och i en del fall t.o.m. ange fårets namn. Vi får väl se om potentiella kunder håller med om det. Nu återstår bara det svåraste – prissättning… Men jag har ju några dagar till på mig att grubbla över det. 


IN ENGLISH 

Preparations for a Christmas Market

My friends and I really enjoyed having a stand at the Christmas market at Jamtli last year, so we have signed up for this year too. You think you have all the time in world to prepare, and then suddenly realize that the market is just around the corner. But as there are three of us sharing a stand, I’m sure we will fill our table this year too.

My daughters wanted to make something for the market this year, and my eldest (11 years) put both me and her little sister (7 years) to work helping her make Christmas themed scrunchies. She did do all the fabric cutting and most of the sewing on her own though.

I bought some really nice dyed locks during the Swedish wool championships, which turned out to be perfect as decoration on felted soaps. I have also felted a load of dryer balls (to be used in the tumble dryer) and decorative Christmas tree balls. I felted in bamboo fibres on a couple of red Christmas tree balls, on some I added hearts I made from wire, and on others I did a little embroidery.

Embroidering on felt was good fun, so I carried on and added embroidery to some wrist warmers too. The white wrist warmers are felted in the softest fleeces of Finull which I made samples of earlier. The grey are felted with a mix of black Jämtland wool and white Finull. And the shiny embellishment fibers are bamboo. 

I have run out of time now to make anything more before the market. I have spent this weekend just finishing up and writing tags for some of the products. I think it adds value to a product when I can write that it is made from Swedish wool, the breed of sheep or even the name of the sheep. It remains to be seen if the potential customers agree on that. Now all that remains it the most difficult part – deciding on prices… But I still have a few days left to think about that. 


Publicerat i Jul, Textil, Tova | Märkt , , , , | 10 kommentarer

Tomteskägg, änglahår och dekorationslockar

Långa vita lockar med olika karaktär. Längst till vänster Leicester, en glansig ull av gobelängtyp. I mitten Klövsjö, en ull av ryatyp med långa glansiga täckhår och mjukare bottenull. Längst till höger Norsk Sortfjes (Black face), en riktigt lång ull med grova täckhår, en del märghår och mjukare bottenull.

De glansiga Leicester- och Klövsjölockarna passar utmärkt som som änglahår. 

Leicesterlockarna gör sig också väldigt bra intovade längs kanten på t.ex ett par handledsvärmare. Handledsvärmarna är i övrigt tovade av en blandning av Jämtlandsull och Finull, samt lite glesvävt bomullstyg, bambu- och oblekta sojafibrer.

Den långa, grova Sortfjesullen var ju tvunget att bli tomteskägg. Den är ju som gjord för det. Jag skulle kanske ha gjort större tomtar i år för att matcha skägget och funderade ett tag på om jag skulle fläta skäggen. 

Men de blev rätt charmiga med skägget släpande i backen. 🙂


IN ENGLISH 

Gnome beards, angel hair and locks as decoration

Long, white locks with different characteristics. The first photo shows, from left to right, locks from Leicester sheep, Klövsjö sheep and Norwegian Black face sheep. The shiny Leicester and Klövsjö locks are perfect as angel hair. The Leicester locks also work well felted in along the edge of, for example, wrist warmers. While the coarse and very long Black face may be the ultimate Santa/gnome beard. Perhaps I should have made larger gnomes this year, to match the beards. But I kind of like the long-beard-dragging-on-the-ground-look too. 🙂

Publicerat i Jul, Luffarslöjd, Tova, Ull | Märkt , , , , | 12 kommentarer

En tovad väggprydnad

Ibland är valmöjligheterna så många att det är svårt att välja. Så känns det ofta när jag tittar ner i alla mina kassar med olika typer av ull och har huvudet fullt med ideer. När man har begränsat med tid måste man prioritera vad man vill göra. Ibland går det så mycket tid till att fundera ut vad och hur jag ska göra, så det blir knappt någon tid kvar till själva görandet. Det blir bara ytterligare en sak på ”att göra listan”, eller snarare ”listan över saker jag skulle vilja prova att göra om jag har tid någon gång”. Den här skapelsen kom till när jag kommit hem från Ull SM och hade ett antal olika typer av ull jag ville prova att tova. Jag ville inte välja och prioritera utan beslöt mig helt sonika för att inte tänka så mycket och bara göra.

Jag la ut två lager av kardad ull på köksbordet och på det la jag ut diverse lockar (från Gotland, Leicester, Norsk sortfjes och olika korsningsfår), runda former av mjuk plast, tovade snoddar och garn. Och ja, jag hade riktigt roligt. 😉

Jag nåltovade lite på lockarna och snoddarna för att hålla dem på plats och använde bubbelplast för att hindra en del av lockarna från att tovas fast helt i den kardade ullen. 

Sedan våttovade jag alltihop. Halvvägs igenom processen klippte jag ut de intovade runda plastformerna, så att den vita ullen i det understa lagret kom fram.

När jag sätter igång och tovar frågar familjen ofta vad det ska bli. Det här var inte tänkt att bli nåt särskilt, utom möjligen, beroende på resultatet, något att hänga på väggen. Och nu hänger den faktiskt på väggen hemma hos oss, som en påminnelse om vilken fantastik variation det finns bland ull och hur roligt man kan ha när man tovar. 🙂 


IN ENGLISH 

A felted wall hanging

Sometimes there are just so many options, so it’s difficult to choose where to start. I often feel that way, when I look at my stash of different types of fleeces, and have a number of different ideas in my head. When you have limited time, you have to prioritize what you want to do. Sometimes I spend so much time trying to decide what to do and how to do it, so there is hardly any time left for the actual doing. It becomes just another thing on the ”to do list”, or rather ”the list of things I’d like to try to do sometime, if I have time.” This creation came about when I had come home from the Swedish Wool Championships, and had a number of different types of wool I wanted to try in felting. I didn’t want to choose and prioritize. Instead, I simply decided not to think so much and just do it.

I laid out two layers of carded wool on my kitchen table, and then added various locks, round resists, felted rope and yarn. And yes, I did have fun doing this layout! 😉 I did a bit of needle felting to keep the base of the locks in place, and used resists on some locks to prevent them from felting in completely. I then wet felted the whole piece, removing the felted-in, round resists half way through the process, to reveal the white wool underneath.

When I start felting, family members often ask what I am making. This wasn’t really intended to become anything, other than possibly, depending on the result, some sort of wall hanging. But it is actually hanging on our wall now, as a reminder of the wonderful variation that can be found in wool, and how much fun felting can be. 🙂 

Publicerat i Tova, Ull | Märkt , , | 7 kommentarer

Finull, Svea, Leicester och Suffolk

Nu har jag tovat provlappar igen. 🙂 Familjen förstår inte riktigt tjusningen med det, men jag tycker att jag lär mig massor om olika typer av ull på det här sättet. Jag gjorde som jag brukar. Vägde upp 10g av varje sorts (tvättad och kardad) ull, la ut det i fyra lager på en yta som var 20cm x 20 cm, och la på en bit bomullsväv och en bit bomullsgarn (i olika färger för att kunna hålla reda på vilken ull som var vilken). Sedan tovade jag och valkade tills det inte verkade vilja krympa mer. 

Jag hade tre olika fällar från finullsfår. Två av fällarna är vinterull (klippt på våren) som jag köpte av Titti Strömne (Glada Fåret) på Ull SM. Den ena var från en bagge som heter Thor, som var otroligt finkrusig och mjuk, och den andra från en tacka som heter Hanna, även den väldigt mjuk även om den inte var riktigt lika finkrusig. Thor och Hanna råkar dessutom vara föräldradjur till den fällen vann Ull SM. Den tredje fällen var lammull, klippt på hösten, som var ett av de tävlande bidragen i Ull SM. En väldigt ren och välsorterad (skräpfri) fäll med en del glans. Av dessa var den höstklippta lammullen (mörkblått garn) helt klart enklast att tova. Den drog ihop sig snabbt till en stadig och tät provlapp och skulle vara ypperlig till att tova saker som kräver lite stadga. De andra två, vinterullen, krävde något mer bearbetning men krympte också bra och är dessutom svårslagna i mjukhet, särskilt Thors ull. Här tänker jag mjuka, tunna men ändå stadiga kroppsnära ting, som handledsvärmare. Alla tre tovade fast tyget och garnet ordentligt och skulle lämpa sig väl till nunotovning. 

Jag tovade även ull från tre olika fällar av Sveafår, s.k. cross-breed ull, som kommer från en gård i grannbyn. En var smålockig och glansig, en var krusig och väldigt mjuk, och en var krusig och kändes något strävare och mer vaddig. Inte helt förvånande så var den vaddiga ullen (mörkgrönt garn) svårast att tova, och det blev en något vaddig och stickig provlapp. De andra två var däremot nästan jämförbara med finullen ovan och skulle också fungera till nunotovning. Den lockiga (ljusgrönt garn) kändes något stickig, men hade bra stadga och lite glans. Den andra (mellangrönt garn) hade ingen glans, men kändes faktiskt mjukare än lammullen ovan. 

Leicesterullen köpte jag från Mia Höglund, också på Ull SM. Egentligen tycker jag att dessa vackra lockar kommer bäst till sin rätt som dekorationslockar, men jag ville gärna prova att karda och tova några ändå. Till utseendet påminner de om Gotlandslockar, fast de är vita, och krympte till ungefär samma storlek som min provlapp av Gotlandsull. Jag skulle säga att de har en god tovningsförmåga, men utan mjukare bottenull, som tovar ihop täckhåren och fyller ut utrymmet mellan de lite grövre fibrerna, blir det ett lite glest, hårt och hårigt resultat. Den här ullen har slitstyrka och glans, men de grövre fibrerna gör den också stickig. Tygbiten blev nästan helt intovad i ullen, så om man vill nunotova får man nog ta fram en rakhyvel och raka fram tyget igen när man tovat klart.

Slutligen, Suffolk, en ull som alla säger inte går att tova. Men på Ull SM fick jag en påse ull att testa av Lena Lindberg (ledamot i styrelsen för Svenska Suffolkföreningen). Och ja, jag vill inte påstå att den var enkel att tova, men det gick ju! Däremot gick det inte att valka den, den tänkte under inga omständigheter krympa mer än så. Tyget gled iväg men sitter faktiskt fast, medan garnet knappt sitter i två fibrer. Provlappen är väldigt vaddig, men också förvånandsvärt mjuk (som i finfibrigt mjuk, i motsats till stickig). Jag skulle faktiskt kunna tänka mig att par tovade handledsvärmare av den här ullen också. Vaddigheten innebär att det finns mycket luft mellan fibrerna och kanske är det det som gör att den känns så varm och go.  


IN ENGLISH 

Finull, cross-breeds, Leicester and Suffolk

I have felted samples again. 🙂 As usual, I used 10g of each wool (washed and carded), laid it out in four layers, on a 20 cm x 20 cm surface, added a piece of cotton gauze and cotton string on top, and felted and fulled it until it didn’t seem to want to shrink anymore. 

The first three are fleeces from different Swedish Finull (Fine wool) sheep, which have very good felting capacity. Two fleeces were from adult animals, which had a very fine crimp and were amazingly soft. The third was lambs wool, with a less fine crimp, which was the easiest to felt, and produced a very sturdy piece of felt, but not nearly as soft as the other two. 

The second batch is from cross-breeds. One curly and shiny, one very soft and one less soft and more spongey. Not surprisingly, the spongey one was the most difficult to felt. The other two were not far from the Finull. The curly and shiny one is a bit itchy, but the soft one actually felt softer than the Finull lambs wool.

Swedish Leicester locks are very similar to Gotland locks in appearance, except they are white. They felt in a similar way too and produced a sturdy and hairy piece of felt. Itchy, but shiny and durable. 

Lastly, I tried Suffolk, that many say does not felt. Well, I wouldn’t say it was easy, but it did actually felt, although it was impossible to full and shrink anymore than that. The gauze glided off to one side, but is still attached, while the string is held on by about two fibres. It’s also surprisingly soft, as in fine fibres that don’t itch. The felted piece is very spongey, but that also means that there is a lot of air between the fibres , which may be why it feels warm and nice. I wouldn’t mind a pair of wrist warmers in this wool too.

Publicerat i Tova, Ull | Märkt , , | 4 kommentarer

Tovade paddar till en häst

Nu blir det inte handledsvärmare, utan snarare benvärmare av större modell. Döttrarnas ridlärare frågade mig om jag hade provat att tova paddar till hästar. Paddar används under bandage när man lindar hästens ben för att ge stöd, skydd och/eller värme. De som finns i handeln är ofta gjorda av syntetmaterial, och vi resonerade kring att ull, med dess fuktabsorberande och värmande förmåga, borde vara optimalt till detta.

Äldsta dottern nappade direkt på idén. Jag kikade lite på paddar på nätet och insåg snabbt att det inte verkar finnas en standardstorlek, så vi fick höfta lite. Storleken beror väl också på storleken på hästen/ponnyn, om man ska ha dem på fram- eller bakbenen och hur långt upp på benet man vill att paddan ska nå. Jag valde en något vaddig cross-breed (Svea) ull som bas, och sedan hade jag kardad orange ull från Lettland som vi tänkte kunde passa till ridlärarens bruna häst. Den sistnämnda ser ut att vara en blandning av mjuk underull och lite grövre fibrer som kan bidra med slitstyrka. Vi la ut två lager vit ull (totalt 50g) och två lager orange ull (totalt 70g) per padd, på en yta som var 60cm x 60cm (som vi ritat ut på bubbelplasten).

Sedan vidtog sedvanlig tovning och valkning tills vi bedömde att den krympt till en lämplig storlek, tjocklek och fasthet. Då hade den krympt ner till ungefär 48cm x 43cm.

Det blev ett par stadiga och väldigt orangea tovade stycken. Jag tänkte att om de inte fungerade som paddar så går de att använda som sittlappar, som definitivt syns i skogen. Men döttrarnas ridlärarare verkade både genuint glad och överraskad av presenten, och har senare sagt att de blev bra i storlek för hans hästs bakben. Så nu hoppas vi att de kommer till användning. 🙂


IN ENGLISH

Leg pads for a horse

Moving on from wrist warmers, to leg warmers of a somewhat larger size… My daughters’ riding instructor asked me if I had ever tried to felt leg pads for a horse. Pads are used under bandages, which are wrapped around the horses lower leg to provide support, protection and/or warmth. Most pads on the market are made out of synthetic materials, and we reasoned that wool, with its moisture absorbing and warming capacity, should be an ideal material for this.

My eldest daughter liked the idea, so we gave it a try. We used a total of 120 grams of wool per pad, laid out in four layers, on a 60 cm x 60 cm surface (outlined on the bubblewrap). We figured that orange could suit her riding instructors brown horse. Then we felted and fulled, until we thought we had reached an appropriate size, thickness and sturdyness. By then the pads had shrunk to 48 cm x 43 cm.

We had created two sturdy, and very orange, pieces of felt. I thought that they could be used as pads to sit on, that would be easy to see in the forest, if they didn’t work as pads. But the riding instructor seemed genuinely happy and surprised when we gave them to him, and has later told us that they are a good size for his horse. So now we hope they will be put to good use. 🙂

Publicerat i Djur, Tova | Märkt , | 4 kommentarer

Pumpor och ett litet spöke

image

Våra egenodlade pumpor hann inte bli så stora i år och flertalet är fortfarande gröna, men det blev några stycken i alla fall. Medan jag karvade i den största, roade barnen sig med att dekorera de övriga. De började med en svart penna och ritade ansikten. Sedan gick 11-åringen och hämtade vit färg för att måla en dödskalle, medan 7-åringen dekorerade två pumpor med metalltråd. Man kan man uppenbarligen göra mycket kul med små pumpor också.

image

 

 

Jag hade tänkt hinna tova med barnen också, och jag tovade en pumpa och ett litet spöke som prototyp. Men mer än så blev det inte. Vi blev distraherade av annat. Och nu har det börjat snöa, så ikväll började vi tova julgranskulor istället. Plötsligt gick vi från att ha svårt att hinna med, till att vara ute i god tid. 😉

 

 


IN ENGLISH

Pumpkins and a small ghost 

Our pumpkins didn’t grow very large this year, and most of them are still green, but we used them for Halloween anyhow. While I carved the largest, the kids went about decorating the rest. They started with just a black pen, drawing faces. But then my 11-year-old decided to paint a white skull, and my 7-year-old decorated two pumpkins using wire. You can obviously do a lot with small pumpkins too.

I was planning on felting with the kids too, and felted a pumpkin and a simple ghost as prototypes. But that’s as far as we got. We got distracted by other things and now it has started snowing. So, this evening we started felting Christmas decorations instead. Suddenly, we went from lacking time, to being well in time. 😉

 

Publicerat i Tova | Märkt , , , | 5 kommentarer

Handledsvärmare med Jämtlandsull

Jag har en mörk fäll Jämtlandsull med goda tovningsegenskaper som jag tovade en provlapp av i ett tidigare inlägg. Det kommer från ett svart får, men ullen klipptes på hösten och hade då solblekts under sommaren till en vacker chokladbrunfärg, och den är otroligt mjuk. Jag blev sugen på att kombinera det med härlig blandning av merinoull, kamel, alpacka och silke (se bilder nedan) från World of Wool. Förutom det använde jag vit och lite vinröd merinoull, och fibrer av soja och silke. Det blev ännu ett par handledsvärmare, med samma mall som jag använde till höstlöven (förra inlägget). 

Nedan ser ni resultatet. En gradient från vit till mörkbrunt, med intovade glansiga effektfibrer som livar upp. Nu fattas bara knappar (igen….).  

Det gav mersmak, så jag tovade ett till par. Men den här gången använde jag bara jämtlandsull i botten och la på merinoblandningen som dekor, tillsammans med samma effektfibrer som ovan samt några remsor vinrött tyg. Jag modifierade mallen också, till en jämnare oval. Katten försökte hjälpa till, men var mest i vägen (vilket hon ofta är när jag ska tova, och fotografera för den delen…). 

De här handledsvärmarna blev jag riktigt nöjd med och jag har t.o.m. hunnit sy fast knappar och använda dem. 🙂 En ljuvlig blandning av mjuk Jämtlandsull och andra fibrer och tyg som ger färgskiftningar och en mer spännande struktur. 


IN ENGLISH 

Wrist warmers with wool from Jämtland sheep

I have a dark fleece from a Jämtland sheep (a new Swedish breed) which felts really well, that I felted a sample of in an earlier post. It’s from a black sheep, but was sheared in the autumn when it had been sunbleached during the summer to a nice chocolate brown colour, and it is very soft. I decided to combine that with a gorgeous blend of merino, camel, alpaca and silk (from World of Wool), to make wrist warmers.

For the first pair, I also used white and a little red merino, along with soy and silk fibres, and used the same templates as for the autumn leaves (previous post). A fun gradient from white to dark brown, with shiny embellishment fibres to give it more life. I just haven’t gotten around to adding buttons yet (again…).

For the second pair, I used only Jämtland wool as a base, and added the merino blend, soy and silk fibres, and some strips of dark red fabric as embellishment. For these I also modified my templates slightly, making them more evenly oval. My cat tried to help out, but was mostly in the way (as she often is when I felt and try to take photos…). I’m really pleased with how these turned out – I have even added buttons and already used them as wrist warmers. 🙂 A nice blend of soft Jämtland wool and other fibres and fabric, which provide variation in colour and an interesting surface structure.

Publicerat i Tova, Ull | Märkt , , , | 7 kommentarer